Förskolornas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan i Luleå som helhet har valt att prioritera:

• Lärmiljö
• Språkutveckling
• Ledning och styrning

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljön är den samlade kontext som erbjuds barnen i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedagogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen.

Pedagogiska strategier som stöds av den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Internationalisering genom europeiskt samarbete och utbyte med syfte att inhämta kunskap, kompetens och erfarenheter för ökad kvalitet.

Kompetenshöjande insatser inom området genomförs, exempelvis:

• undervisning i förskolan
• jämställdhet
• digital teknik
• barn i behov.

Förskolans kreativa kompetenscentrum används som en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Inkluderande lärmiljöer där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt, oavsett skilda förutsättningar. Barnen får med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning i systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med barnet i centrum.

Lärplattformen används som ett stöd för arbetet.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas. Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barnens lärande.

Pågående kvalitets- och utvecklingsarbete inom fältet språkutveckling samt förskolors valda undervisningsstrategier där variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ger goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Flerspråkighet och nationella minoriteter och minoritetsspråk – ett levande arbete vid alla förskolor.
Kompetenshöjande insatser inom språkutveckling genomförs, exempelvis:

• högläsning och barnlitteratur
• nationella minoriteter, flerspråkighet
• tecken som stöd.

Skapa ett mindre "förskolebibliotek" på varje förskola.
Förskolans kreativa kompetenscentrum inkl. Språkoteket används som en arena för ökad kompetens, kollegialt lärande och likvärdighet inom och mellan förskolor.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett språkutvecklande arbete som erbjuder barn likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt, oavsett skilda förutsättningar. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Samtliga barn erbjuds ett brett och varierat utbud av litteratur.

Ökade kunskaper hos pedagoger, rektorer och ledning. Ledning och rektorer synliggör och följer insatsernas process och dess effekt i det systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet.

Utvecklingsområde: Ledning och styrning

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till förbättrad och fördjupad utveckling av arbetssätt, metoder, val av insats som bygger på vetenskaplig grund inom förskolor, för rektorer samt för förskolans verksamhetsledning.

Forskning visar att en utvecklad helhetsidé i kombination med utveckling av arbets- och utvecklingsorganisation i samtliga praktiker genom styrkedjan kan ge ökad likvärdighet och kvalitet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ledningsgrupp, rektorer och förskolor:

• lär genom att utmanas och granskas med vetenskapligt förhållningssätt utifrån relevant forskning och beprövad erfarenhet
• hjälps åt att hålla valda gemensamma prioriteringar levande.
• leder/arbetar vidare för att utveckla processer och dokumentationsverktyg för SKA-arbetet.
• hanterar nya utmaningar som påverkas av omvärlden som kompetensförsörjning, mottagande av barn.
• använder det Nationella kvalitetssystemet som stöd i SKA-arbetet.
• fokus på barnhälsa sker genom dialog på olika nivåer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Kompetenssatsningar får genomslag i verksamheten.
• Det Nationella kvalitetssystemet stöder verksamhetens och förskolornas systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet.
• Forum för tidiga insatser med syfte att stärka barnhälsoarbetet finns på varje förskola.
• Kvalitet i förskolan är välkänt som begrepp samt ett välutvecklat kvalitetsarbete som stöds av processer på samtliga nivåer.

Utvecklingsområden:

• Hälsofrämjande lärmiljöer, inflytande o delaktighet
• Språk och kommunikation, 100-språklighet
  

Utvecklingsområde: Hälsofrämjande lärmiljöer, inflytande o delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att skapa en stödjande och inkluderande miljö. Forskning visar att det är viktigt att barn känner sig trygga och delaktiga i sin förskolemiljö, vilket kan uppnås genom att bygga trygga och starka relationer mellan barn och personal.

Att arbeta med hälsofrämjande lärmiljöer i förskolan är avgörande för barns utveckling. Analyser visar att vi behöver skapa en positiv och inkluderande miljö för barn i alla åldrar.

Att arbeta med barns inflytande och delaktighet är grundläggande för att främja deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

För att främja barns inflytande och delaktighet bör vi skapa en lärmiljö där barns åsikter och idéer uppmuntras och tas på allvar. Genom att involvera barnen i olika processer lär de sig värdefulla färdigheter som självständighet, ansvarstagande och demokratiska processer.

Lärmiljöerna behöver vara tillgängliga för alla barn oavsett ålder och erbjuda dem möjligheter att känna gemenskap och utveckla tilltro till sina kunskaper och förmågor. Vi arbetar med att skapa mer tillgängliga lärmijöer och använder oss av Special Pedagogiska Skolmyndighetens, SPSM´s modell med fokus på social, pedagogisk och fysik lärmiljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Sammantaget bidrar vårt arbete till att öka pedagogernas kompetens och arbete med tillgänglighetsmodellen enligt SPSM. Enligt forskning skapar det en förskolemiljö som är trygg med goda möjligheter till samspel, lek och lärande, vilket i sin tur ökar sannolikheten för psykiskt välbefinnande.

Genom att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter samt vara delaktiga i olika processer, kan de utveckla en starkare självkänsla och självförtroende. Forskning visar att när barn känner att deras röster är viktiga, bidrar de till deras sociala emotionella och kognitiva utveckling.

Vi vet om vi är på rätt väg genom att vi reflekterar och utvärderar vårt arbete regelbundet.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation, 100-språklighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Att ge barn möjlighet att uttrycka sig med alla sina sinnen är viktigt för deras utveckling och lärande. Genom att använda samtal, diskussioner och andra kommunikationsstrategier kan pedagoger stimulera barnens verbala språk. Språk och kommunikation är centrala för barns sociala interaktioner.

Genom att utveckla sina språkliga färdigheter kan barnen uttrycka sina tankar och känslor, vilket främjar samarbete och empati.

Forskning visar på att barn som har ett rikt språk har ofta bättre förmåga att tänka abstrakt och lösa problem och utmaningar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi arbetar med att skapa en inkluderande miljö som uppmuntrar alla former av uttryck, vare sig det är skapande, musik, rörelse eller lek. Vi erbjuder en variation av lärmaterial och aktiviteter som tillgodoser olika intressen. Vi arbetar med barns olika sätt att uttrycka sig, uppleva och lära, på så sätt uppmuntrar vi kreativitet, fantasi och föreställningsförmåga.

Genom att använda en variation av material och kommunikationssätt kan vi skapa en rik och stimulerande språkmiljö för barn, vilket är avgörande för deras språkliga och kognitiva utveckling. Öhman. M, Låt leken främja språket (2022)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Sammantaget bidrar vårt arbete till en mer inkluderande och stimulerande lärmiljö som gynnar alla barn. Genom att arbeta systematiskt och medvetet med språk och kommunikation i förskolan kan vi skapa en stimulerande och inkluderande miljö som gynnar alla barns utveckling med förbättrad språkutveckling och självkänsla, samt stärkt social kompetens.

Vi vet om vi är på rätt väg genom att vi reflekterar och utvärderar vårt arbete regelbundet.

Utvecklingsområden:

• Undervisning utomhus
• Hälsofrämjande lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Undervisning utomhus

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Tidigare analyser visar god effekt på barns möjligheter till utveckling och lärande samt att en stor del av undervisningen bedrivs utomhus. Därmed fortsätter vi arbeta med utvecklingsområdet kommande läsår.

I Skolforskningsinstitutets (2019) systematiska översikt över kunskap om undervisning i förskolan beskrivs hur förskollärare kan stödja och stimulera barns sociala förmågor genom leken. Översikten beskriver tre centrala aspekter: regissera, delta och observera/reflektera. Med delta menas att förskolläraren ska närvara, guida och medla under barns lek.

Genom att arbeta med utomhusmiljön och stationer utomhus kan pedagogerna skapa tillfällen där de regisserar, deltar och observerar och reflekterar över barns utveckling och lärande samt skapa varierade möjligheter och erbjudanden för lärande i förskolans utomhusmiljö som syftar till att bidra till utforskande och lekfulla lärandeprocesser.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Fortsätta arbeta för att skapa en organisation som systematiskt arbetar med arbetssättet "stationer utomhus" och guidad lek. Arbetsättet innebär b.l.a att erbjuda undervisning med färre barn i grupperna och närvarande pedagoger som på ett systematiskt sätt erbjuder barnen varierade material och aktiviteter med lek och utforskande i centrum.

Observera och reflektera över barns behov och intresse utomhus som utgör utgångspunkten i arbetet.

Skapa mötesplatser som erbjuds ständigt i förskolans utomhus miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utomhusmiljön erbjuder barnen varierat material som lockar till lek och utforskande.

Stationer utomhus blir ett arbetssätt för undervisning utomhus som pedagoge och barn känner sig trygg att arbeta med.

Genom pedagogisk dokumentation synliggörs utvecklingen. en utvecklingsgrupp ansvarar för att samla in och analysera förskolans resultat samt planera för fortsatt arbete.

Utvecklingsområde: Hälsofrämjande lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Läroplanen för förskolan (2018) belyser att barn ska erbjudas en god miljö som lockar till lek och samspel. De erbjudanden, affordance som barn erbjuds att leka och utforska har betydelse för deras handlingsmöjligheter i miljön beskriver Heikilää et al (2020). Vad lärmiljön erbjuder barnen har därmed stor betydelse för barns utveckling och lärande.

De omgivande faktorerna i miljön har betydelse för barns psykiska hälsa och välbefinnande och dess utveckling. Därmed blir lärmiljöns utformning av stor betydelse. Delblanc (2022) betonar att trygghet och lärande behöver växelverka i mångfaldens förskola. Detta förutsätter att pedagogerna behöver arbeta med samtliga faktorer i lärmiljön, både sociala och fysiska.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Arbeta med att skapa likvärdighet och progression mellan avdelningarna genom kollegiala möten och gemensamma ställningstaganden för vad som ska erbjudas.

Genom kollegiala möten där reflektioner och analyser som underlag skapar en struktur för det hälsofrämjande arbetet för hela förskolan och pedagogernas medvetenhet om deras roll för att främja barns psykiska hälsa ökar. FORTE Rapporten (2023)

Använda pedagogisk dokumentation för att följa lärprocesserna. observera barnens behov och intressen som styr utformningen av miljöerna. Öhman, M, Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Förskolans omorganisation bidrar till att främja samarbete avdelningar emellan och fler gemensamma mötesplatser för barnen.

Lärmiljöerna främjar att barnen använder sin kreativitet, självständighet och fantasi genom att barnen erbjuds varierat material, tillfällen för utforskande och handlingsmöjligheter att leka och lära.

Lärmiljöer som främjar barns psykiska hälsa och välbefinnande, stärker självkänslan och bidrar till en positiv utveckling för barns identitetsskapande.

Pedagogerna använder gemensamma underlag till att följa utvecklingen av lärmiljöerna.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att skapa en stödjande och inkluderande miljö. Forskning visar att det är viktigt att barn känner sig trygga och delaktiga i sin förskolemiljö, vilket kan uppnås genom att bygga trygga och starka relationer mellan barn och personal.

Att arbeta med hälsofrämjande lärmiljöer i förskolan är avgörande för barns utveckling. Analyser visar att vi behöver skapa en positiv och inkluderande miljö för barn i alla åldrar. Att arbeta med barns inflytande och delaktighet är grundläggande för att främja deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling.

Enligt forskning så är psykiskt välbefinnande nära sammankopplat med barns utveckling, framför allt socio-emotionell och kognitiv utveckling. Utifrån den kunskapen kan man anta att barn mår bra när de känner sig glada i lek och samspel, är delaktiga i de pedagogiska aktiviteterna, känner sig trygg och har god tillit till sin egen förmåga. Löwenborg. L Barns sociala och emotionella lärande (2019)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi behöver skapa tillgängliga miljöer med tillåtande och trygg atmosfär. Vi skapar en förskolemiljö med goda möjligheter till samspel, lek och lärande vilket ökar sannolikheten för psykiskt välbefinnande.

Enligt forskningen inverkar de sociala och emotionella färdigheterna positivt på allt lärande, psykisk och fysisk hälsa, relationsbyggande samt framgång i privatliv och arbetsliv.
Vi arbetar med socialt och emotionellt lärande, SEL, vilket innebär att tillägna sig färdigheter. En färdighet kan definieras som något som man kan utföra för att uppnå något. Pedagoger behöver vara förebilder och med sitt förhållningssätt sätta ord på vad man gör, lyssna, visa omsorg, lugna ner, fokusera, uppmuntra turtagning och så vidare. Löwenborg. L Jag & Vi-Känslor, samspel och empati (2021)

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Detta arbete bidrar till en känsla av tillhörighet och respekt för andra, vilket är avgörande för att skapa en positiv och inkluderande lärmiljö. När barnen känner att deras åsikter räknas ökar deras motivation och engagemang i lärprocessen.

Några av de viktigaste effekterna med att arbeta med SEL i förskolan är att barn lär sig förstå och hantera sina känslor. Arbetet hjälper även barn att utveckla viktiga sociala färdigheter som empati, samarbete och konfliktlösning.

Sammanfattningsvis bidrar det till en mer positiv och stödjande lärmiljö, vilket gynnar barnens övergripande utveckling och välbefinnande.

Vi vet om vi är på rätt väg genom att vi reflekterar och utvärderar vårt arbete regelbundet.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.
Ett av förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barns nyfikenhet och intresse för berättelser, bilder och texter. Att ha ett väl utvecklat språk är grunden för inflytande och delaktighet, samt en förutsättning för att samspela med andra i ett demokratiskt samhälle.

Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet (Heath, 1983; Liberg, 2003a). Tidiga satsningar av hög kvalitet är av största vikt för alla barns kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra Skolverkets läslyftsmodul "Läsa och berätta", som lyfter upp hur högläsning, berättande och strukturerade samtal om olika texter skapar förutsättningar för alla barn att utifrån sin erfarenhetsvärld ta viktiga steg i sin utveckling till läsare.
• Agera som läsande förebilder.
• Utveckla förskolans pedagogiska miljöer, både ute och inne, för att stimulera barnens intresse för skriftspråk, bilder och berättande.
• Använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för reflektion och vidareutveckling av vårt arbete.
• Kontinuerlig handledning och tvärgruppssamtal med vår pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kunskap hos personalen kring vikten av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling.
• Ett ökat intresse hos barnen, kring böcker, bilder och berättelser.
• En kreativ och inspirerande miljö som stimulerar läsning och berättande.
• Ett utvecklat språk och ordförråd hos alla barn.
  
• (T)AKK blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
• Att vi lägger grunden till ett livslångt intresse för läsning.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån tidigare analyser fortsätter vi utveckla våra insatser för hälsa och välbefinnande hos barn och pedagoger. Folkhälsomyndigheten understryker vikten av barns uppväxtvillkor för deras fysiska och psykiska välmående under hela livet. Därför är det avgörande att förskoletiden erbjuder en miljö som främjar barns hälsa och relationsskapande processer. Likaså är utvecklingen av en egen identitet och självkänsla fundamentalt för psykiskt välbefinnande.

Barns språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006; Läsdelegationen, 2018). Därför tar vi utgångspunkt i interkulturella arbetssätt som främjar barns flerspråkighet och tidiga litteracitet. På så sätt avser vi dels att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas, samt att stötta deras individuella identitetsutveckling och psykiska välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att utforska sagor och berättelser i olika former vill vi stärka barnens identitets- och relationsskapande som en del av att främja psykiskt välbefinnande.
• Fördjupa och utveckla vårt arbete kring (T)AKK
  (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
• Projektinriktat förhållningssätt i mindre barngrupper.
• Organisera för relationsbyggande och reflektion.
• Skapa platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
• Samarbete med köket kring mat och hälsa.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för dem de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt att alla känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.
• Projekterande förhållningssätt ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.
• En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.
  

Utvecklingsområden:

• Min väg till språk och självständighet
• Lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Min väg till språk och självständighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skolresultat kopplat till läsning har försämrats och förskolan kommer därför att arbeta med att utveckla undervisning kopplat till berättelser och högläsning. Barn behöver bli, och sedan fortsätta att vara, intresserad av texter och berättelser.

För en god psykisk hälsa är tilltron till den egna förmågan viktig. Självständighetsträning kommer därför att ha särskilt stort fokus och vara ett fält för utveckling framöver.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• intresse för berättelser, bilder och texter
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt argumentera och kommunicera med andra
  (Lpfö18, s14).

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö18, s13).

Förskolan använder Äventyrspedagogik som verktyg i undervisningen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat intresse för berättelser, som visar sig genom att barnen i högre grad…

• hittar på egna berättelser
• hämtar en bok
• kan sitta kvar och lyssna
• uttrycker egna tankar om vad som händer
• kan relatera till något eget de varit med om
• leker den berättelse de hört
• återberättar en saga på sitt sätt.

En ökad grad av tecken på självständighet; till exempel genom att barnen vågar pröva, kan förmedla behov/åsikter/ erfarenheter, utvecklar samspel, hanterar konflikter.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Inspirerande, tydliga miljöer som väcker barns intresse för samspel och kommunikation är ett viktigt medel för en framgångsrik utbildning med barns hälsa i fokus.
”Utbildningen i förskolan ska främja barnens…, hälsa och välbefinnande. …och inspirera dem att samspela…” (Lpfö, s7)
Förskolans miljöer behöver fortsätta att utvecklas för att vara tydliga för alla barn och väcka alla barns intresse och nyfikenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans undervisning ska på ett varierat sätt inspirera till samspel och kommunikation. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för arbetet. Förskolan ska utveckla lärmiljöerna så att de är tydliga, tillgängliga och väcker alla barns intresse.

Utvecklingsarbetet kommer att innefatta fortsatt kartläggning av miljöer, observationer, kollegiala dialoger/reflektioner. I detta arbete kommer vi att använda oss av litteratur och forskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Miljön ska erbjuda goda förutsättningar för samspel. Den ska vara tydlig för alla barn och erbjuda variation. Den ska i högre grad uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka och kommunicera.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer är den samlade kontexten som erbjuds barn i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedaogogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen.

Pedagogiska strategier som stöder den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Analyser visar att vi behöver ge barnen mer delaktighet och inflytande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjande insatser i form av Skolverkets modul Tillgänglig förskola.

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande. Lpfö18 s.15

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. Lpfö18 s.16

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Inkluderande lärmiljöer där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt oavsett förutsättningar. Barnen får med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

En pedagogisk organisation där barnens tankar och åsikter lyfts fram och synliggörs.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger gällande Tillgänglig förskola och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med- och på olika sätt. I och med detta vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna kommunicera.

Med en variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång musik och dans.

Språkutvecklande arbetssätt genom:

• högläsning och barnlitteratur
• estetiska uttryckssätt
• nationella minoritetsspråk och flerspråkighet
• tecken som stöd och bildstöd.
  

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd, tecken som stöd och ord från våra nationella minoritetsspråk samt övriga språk som barnen pratar hemma.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Språkutvecklande arbetssätt erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjligheter att lära och utvecklas så långt som möjlig. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling, skapar fler förutsättningar för barnen att utvecklas och lära.

Observationer och arbetslagsreflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan kan främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att barnen får sina behov av närhet, trygghet och omsorg. Barn behöver möta vuxna som är lyhörda och bekräftande, lockar till stimulans och nyfikenhet och som stöttar, bekräftar och tröstar när det behövs. (Hellberg Björklund 2023 s. 9)

Utbildningen ska präglas av en positiv framtidstro samt omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskollärare ska ansvara för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Lpfö18 s.12

Kompetenshöjande insats i form av modul från Stockholms län kring barns psykiska hälsa och välbefinnande. Vi kommer även läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper hos pedagogerna hur de kan arbeta för att stärka barns motståndskraft (resiliens) och främja deras psykiska hälsa och utveckling i förskolans vardag.

Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor

Observationer och arbetslagsreflektioner med stöd från uppgifterna från modulen samt i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen har synliggjort lärmiljöns betydelse för barnens förutsättningar och visat hur tydliga mötesplatser gynnat barns samspel och möjlighet att vara i långsamma processer.

Philgren (2021) menar att det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer; fysisk-, pedagogisk- och social lärmiljö fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till. Genom systematisk dokumentation och analys kan det som motverkar och medverkar tillgängligheten och lärandet synliggöras. Swärd (2022) betonar också möjligheten med att möta olika barns behov genom iscensättandet av förskolans miljöer som en förlängning av pedagogernas förhållningssätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Introducera och erbjuda en tydlig och tillgänglig lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till utforskande och där barn kan lyckas.
Miljöerna ska formas med en normkritisk medvetenhet och med en variation av material och verktyg, digitala såväl som analoga.

Organisera för små begripliga sammanhang där pedagogerna står till förfogande för att stötta barns samspel genom ett nyfiket förhållningssätt och med stöd av AKK.

Genom pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande synliggöra barns processer för att forma nya erbjudanden. Via modulen Stödinsatser göra anpassningar mot gruppen som ger förutsättningar för enskilda individer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn blir självständiga och trygga att göra egna val i våra miljöer och i förlängningen på andra platser.
• Att barn erövrat strategier för att kliva in en variation av sammanhang och miljöer.
• Att barn får materialkännedom och erfarenheter av digitala verktyg.
• Att barnens utforskande fördjupas då de stannar i aktiviteter länge på egen hand och i samspel med andra.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur.
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar hur pedagogernas förhållningssätt som nyfikna, språkliga förebilder gjort skillnad för barns språkutveckling samt att implementeringen av bildstöd varit en framgångsfaktor för barnens självständighet.

Swärd och Kimhag (2022) framhäver kommunikationen som en viktig del i den sociala utvecklingen. När barn blir kommunikativa och kan bjuda in andra barn och vuxna till samspel utvecklas barnets lärande och delaktighet på fler sätt.

När pedagoger erbjuder medvetet planerade situationer med högläsning får barnen inte bara tillgång till läsvärlden utan kan bearbeta sina egna upplevda erfarenheter själv och tillsammans med andras (Heimer, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en miljö med variation av uttryckssätt där man vill och kan kommunicera och där barn möter en mångfald språk i olika sammanhang, däribland TAKK.
• Organisera för små lässammanhang med aktiva boksamtal där barn får fantisera, uppleva och berätta. Skapa ett intresse för litteratur.
• Agera tillgängliga, kommunicerade förebilder som genom att förstärka, benämna och bekräfta stöttar barns utforskande och relationsbyggen under hela dagen.
• Genom pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande synliggöra barns processer för att forma nya erbjudanden. Via modulen Stödinsatser göra anpassningar mot gruppen som ger förutsättningar för enskilda individer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Delaktighet i sina sammanhang. Barns tankar och uttryck kommer till tals och mottas av omgivningen. Delar med sig av sina erfarenheter och argumenterar för sina val.
• Ett ökat talspråk och ordförråd. Erfarenheter av olika uttryck och AKK som gör att barnen gör egna val på vilket sätt man vill kommunicera.
• Att barn får erfarenheter av att uppfatta och tolka andras uttryck och erövrar strategier för att bemöta dem.
• Ett lustfyllt förhållande till läsning och nyfikenhet på skriftspråket.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Vi är lika olika - en resa genom berättelser
• Lärmiljöer
  

Utvecklingsområde: Vi är lika olika - en resa genom berättelser

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Skolresultat kopplat till läsning har försämrats och förskolan kommer därför att arbeta med att utveckla undervisning kopplat till berättelser och högläsning. Barn behöver bli, och sedan fortsätta att vara, intresserad av texter och berättelser.
De behöver också få syn på andra levnadsförhållanden och kulturer för att, på sikt, förstå och uppskatta olikheter och likheter människor emellan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (Lpfö18, s14).

Förskolan ska särskilt erbjuda berättelser, bilder och texter kring olika levnadsförhållanden och/eller kulturella skillnader.

Vi kommer att ha stort fokus på gemensamma samtal, variation och inspiration. Lärmiljöerna och den pedagogiska dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa på samt spegla det utvecklingsarbete som pågår.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat intresse för berättelser, som visar sig genom att barnen i högre grad…

• hittar på egna berättelser
• hämtar en bok
• kan sitta kvar och lyssna
• uttrycker egna tankar om vad som händer
• kan relatera till något eget de varit med om
• leker den berättelse de hört
• återberättar en saga på sitt sätt.

Att barnen kommunicerar kring olika levnadsförhållanden och/eller kulturella skillnader och likheter.

Att barnen jämför berättelser, bilder och texter med sina egna erfarenheter.

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Inspirerande, tydliga miljöer som väcker barns intresse för samspel och kommunikation är ett viktigt medel för en framgångsrik utbildning med barns hälsa i fokus.
”Utbildningen i förskolan ska främja barnens…, hälsa och välbefinnande. …och inspirera dem att samspela…” (Lpfö, s7)
Förskolans miljöer behöver fortsätta att utvecklas för att vara tydliga för alla barn och väcka alla barns intresse och nyfikenhet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans undervisning ska på ett varierat sätt inspirera till samspel och kommunikation. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för arbetet. Förskolan ska utveckla lärmiljöerna så att de är tydliga, tillgängliga och väcker alla barns intresse.

Utvecklingsarbetet kommer att innefatta fortsatt kartläggning av miljöer, observationer, kollegiala dialoger/reflektioner. I detta arbete kommer vi att använda oss av litteratur och forskning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Miljön ska erbjuda goda förutsättningar för samspel. Den ska vara tydlig för alla barn och erbjuda variation. Den ska i högre grad uppmuntra och inspirera barnen till utforskande, nyfikenhet och lust att leka och kommunicera.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi att vår ökade kompetens inom området psykisk hälsa och välbefinnande har synliggjort behovet av fördjupning ur än fler perspektiv.

Utbildningen ska präglas av omsorg om barnens välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen (Lpfö 18).

Att ha framtidstro är en viktig aspekt av psykisk hälsa. Margareta Öhman (2021) lyfter vikten av att erbjuda förutsättningar där barnen kan erövra resiliens. Den motståndskraft som stärker tilltron till den egna förmågan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Erbjuda en tydlig och tillgänglig lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till utforskande genom långsamma meningsskapande processer.
Barnens utbildning ska präglas av en balans mellan aktivitet och återhämtning, inomhus likväl som utomhus, där barnen ges reellt inflytande.

Organisera och möjliggöra små begripliga sammanhang där pedagoger står till förfogande för att stötta barns relationsbyggen och samspel.

Genom pedagogisk dokumentation, kollegialt och kollektivt lärande och i reflektionsgrupper. Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn får uppleva samhörighet och se sig själv som en tillgång till gruppen genom att göra flera delaktiga i sina fantasier och hypoteser.

Att barns självkänsla stärks genom en variation av erfarenheter och utmaningar i mötet med olika lärmiljöer.

Att barn har strategier för att kliva in i olika sammanhang, förmåga att hantera vardagens utmaningar och en förväntan om att klara sig i framtiden.

Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande, kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande, delaktighet samt samspel med andra. Via meningsskapande har litteraturen fungerat som ram och näring för barnens processer. Litteraturen blir också ett sätt att förstå sina erfarenheter och omvärlden.

Estetiska uttryckssätt likväl som digitala verktyg har bidragit till att synliggöra barns tankar och fantasi på ett sätt som kanske annars uteblivit.
Karin Furness beskriver det så här "Allt bildarbete bygger på lust både att utforska mediet och att ha något angeläget att berätta. En del av lockelsen i att göra bilder är att fiska upp något personligt ur sig själv och att se hur jag eller någon annan tyder det jag gjort." (2017)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som kommunicerande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Skapa förutsättningar för långsamma processer där barn kan kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Erbjuda mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att prova materialet många gånger.
• Organisera och möjliggöra demokratiska sammanhang där barnen kan lyssna, argumentera och vara nyfikna på varandra.
• Via handledning och pedagogisk dokumentation synliggöra barnens processer för att erbjuda små meningsfulla sammanhang där barn får syn på och tillgång till sin egen och andras kapacitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk och ordförråd.
• Att barn har erfarenhet av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig.
  
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryck.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om sig själv och sin omvärld som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Matematik
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi fortsätter arbeta och fördjupa strukturerat med språk, ljud, återberättande, tolka text, dvs högläsning m.m. Detta ligger också i linje med aktuell forskning som visa på att barn idag läser för lite, har svårt att lyssna på bokläsning, samtala och tolka innehåll m.m.

Inom språkområdet behöver vi även lyfta flerspråkighet, främst de nationella minoritetsspråken, men även andra språk. Likaså symbolspråk och skriftspråk.

Vi utgår från sociokulturella teorier och socialkonstruktionism. Genom att ta del av och använda för att utveckla verksamheten kommer vi att använda följande litteratur: Den betydelsefulla högläsningen (2020) Heimer och Språkstimulera mera! (2019) Ashby. Samt ta del av aktuell forskning.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

All personal och barn tillsammans arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom språkområdet.

För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på verktyg som stimulerar språkutveckling samt vara lyhörda för barns tankar och tillvarata dem. Samtala och tolka, fråga och fundera utifrån olika språk/ språkljud. Högläsning ska vara strategiskt genomtänkt och strukturerade samtal ska främja språkutvecklingen.

Undervisningen ska ge alla barn möjligheter och utgå från kunskaper om barns proximala utvecklingszon samt för att möjliggöra för kollektiv och kollegialt lärande, delas barngruppen in i mindre grupper. Barn ska få lära med och av varandra. Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi ska synliggöra flerspråkighet och TAKK i miljön.
• Utvald litteratur för främjande av boksamtal med reflektioner.
• Nyfikenhet på att språka på flera olika sätt.
• Fördjupade samtal kring innehåll i texter, tolkningar genom återberättande och kroppspråkande.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom reflekterade lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområde: Matematik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån våra analyser av barnens lekar kan vi utläsa att matematikens grunder är ett viktigt fundament i deras kommunikation. En grundsten för detta är att "Barnet kan använda sina färdigheter för att lösa såväl vardagsproblem som mer abstrakta problem (...) det innefattar också att barnet ser den egna nyttan och glädjen med att kunna matematik." (s. 78) Klang Jensen & Pihlgren (2020).

Forskning vi kommer att utgå ifrån: Undervisningsstrategier i förskolan (2020) Anette Klang Jensen & Ann S Pihlgren.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

All personal och barn tillsammans arbetar med att utveckla, undersöka och känna nyfikenhet och glädje inom matematiken. Planerad och spontan undervisning, enskilt och i samspel med andra. Det ska finnas tillgängligt material i miljön, spel, siffror, former och linjaler samt material som går att sortera. Vi ska använda oss av matematiska begrepp.

För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på verktyg som stimulerar matematisk utveckling samt vara lyhörda för barns tankar och tillvarata dem.

Undervisningen ska ge alla barn möjligheter och utgå från kunskaper om barns proximala utvecklingszon. För att möjliggöra för kollektiv och kollegialt lärande delas barngruppen in i mindre grupper. Undervisningsansvaret ligger på förskolläraren men all personal ansvarar för genomförandet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barnen får tillgång till material i sin lärmiljö och undervisning för att uppskatta mängd, storlek, längd och lägesbegrepp och kan använda dem i sin vardag.
• Att vi erbjuder material i lärmiljön och i undervisning för att främja barn förståelse för former och dess namn.
• Att barnen är aktiva och visar på nyfikenhet samt kommunicerar sina upplevelser och upptäckter.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflekterande samtal i arbetslagen och under SKA-vecka då vi har avstämning. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska ske i förskolans dokumentationsunderlag och genom reflekterade lärloggar i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan
• Lärmiljö/undervisningsmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att barns inflytande har ökat. Men vi behöver bli bättre på att få in barnen i reflektion och dokumentation. Samt att vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer.

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande. Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utveckla våra Barnråd där barnen kan involveras i beslutsfattande processer.
• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

ppdraget i styrdokumenten är att bedriva undervisning, så väl spontan som planerad, som leder till lärande. Därför måste förskolan säkerställa att undervisning bedrivs i utbildningen. Man behöver ha en genomtänkt strategi, medvetna val av metoder och arbetssätt för att möjliggöra lärande för barnen. Forskningen är samstämmig i att när undervisningssituationen är planerad ökar det kognitiva innehållet i barns lärande.
Litteratur/ Forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Med läroplanen som grund arbeta fram metoder och rutiner för att öka det undervisande innehållet på förskolan.

Pedagogerna ska arbeta nära barnen, ställa stöttande/ utmanande frågor för att locka barnen att tänka vidare.

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen får möjlighet att ta del av undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Ökad kunskap hos pedagogerna av förskolans undervisande uppdrag.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö/undervisningsmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I Lpfö 18 har de pedagogiska miljöernas betydelse stärkts. Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Vi behöver öka pedagogernas kunskap om olika teorier och medvetenhet om sin praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.

Litteratur/ forskning: Ann S.Pihlgren , Undervisning i förskola - att skapa lärande undervisningsmiljöer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

Erbjuda undervisningsmiljöer som stöttar barns lärande och utveckling.

Litteraturstudier/ kollegialt lärande för att öka medvetenheten om sin egen praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Undervisningsmiljö som stödjer barnens utveckling, lärande, lek, fantasi och kreativitet

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språkutvecklande arbetssätt

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.

Föregående års arbete med "Normer och värden" som prioriterat område har gett goda resultat. Med detta får det goda arbetet fortsätta att utvecklas och hållas levande.
Forskning: t.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper.

Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
Det ställer krav på utbildningen att nyttja olika former av språkutvecklande arbetssätt, i syfte att stärka barnen i deras språkutveckling.
Forskning: t.ex. Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet: "... barns språkutveckling kan påverkas på ett enkelt och rakt sätt och inte av faktorer som är svåra att ändra på, som socioekonomisk status. Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska språkutveckla mera! Genom att använda olika former av stöd, såsom tecken som stöd och bildstöd, ges barnen tidigt en möjlighet att låta sig bli förstådda.
Ju fler ord ett barn hör desto mer "språkbadas" det. Högläsning, benämna ord och begrepp, samtal samt gemensamma reflektioner mm. bidrar till ett gott språkutvecklande arbetssätt.
Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper.

Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att ett språkutvecklande arbetssätt genomsyrar utbildningen. Det bidrar till en ökad självkänsla hos barn, att kunna delta i olika former av samtal, bli förstådda och förstå andra. Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö 18 ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.
Utifrån analys ser vi att en språkutveckling har skett men vi behöver fortsätta arbeta språkutvecklande och då främst genom att berättande får ta större plats.

Vi utgår från aktuell forskning och vetenskapliga artiklar samt:

• Ashby, E. (2019). Språkstimulera mera! (upplaga 1:2).
• Öhman, M. (2022). Låt leken främja språket (upplaga 1:3).

Vetenskaplig grund: Sociokulturell teori

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för språkutveckling på olika sätt. Pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barns individuella språkutveckling.

All personal och barn tillsammans arbetar med att utveckla, undersöka och välja språk & berättande som kommunikativt verktyg i vardagen. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på ”verktyg”, samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Planerad och spontan undervisning ska ske hela dagen, alla dagar. Det ska synas i miljön och genom dokumentationer att förskolan främjat en utveckling av barns individuella språkutveckling. Berättande används som metod för att skapa en större språkförståelse och ett rikare ordförråd.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflektioner och analyser i Unikum. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska utgå från pedagogiska planeringar och spontan undervisning. Under SKA-veckor samverkar arbetslagen med utbildad processhandledare.

Genom dokumentationer, samtal och observationer vill vi se att en individuell utveckling har skett hos varje barn. Ordförråd, språkförståelse och tolkande är viktiga områden för att följa varje barns utveckling och lärande.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt Lpfö 18 ska barnen ges möjlighet till att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människor situation.
Utifrån analys ser vi ett behov av att jobba med hälsa och välbefinnande i barngruppen. Att förstå, tolka och omsätta emotionella kompetenser är ett område som barnen behöver utveckla och stärkas i.

Vi utgår från aktuell forskning och vetenskapliga artiklar, samt:

• Löwenborg, L. & Björn Gíslason (2021). Jag & vi: känslor, samspel och empati : undervisningsmaterial för förskolan (första upplagan).
• Öhman, M. (2021). Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vetenskaplig grund: Sociokulturell teori.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska utgå från den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Miljö och material ska främja barns intresse för hälsa och välbefinnande på olika sätt. Pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, medforskande och erbjudande i barns individuella förståelse för emotionella förmågor.

All personal och barn tillsammans arbetar med att utveckla, undersöka och tolka emotionella uttryck, både hos det enskilda barnet och andra. För att kunna genomföra detta behövs barns delaktighet i planering och reflektion, material och att miljön är föränderlig och rik på ”verktyg”, samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Planerad och spontan undervisning ska ske hela dagen, alla dagar. Det ska synas i miljön och genom dokumentationer att förskolan främjat en utveckling av barns förståelse kring sina egna och andras emotionella förmågor. Kommunikation används som metod för att utveckla barnens emotionella förmågor.

Uppföljning och utvärdering sker varje vecka genom reflektioner och analyser i Unikum. Detta gäller all personal, men ansvaret att det sker ligger på förskolläraren. Arbetet ska
utgå från pedagogiska planeringar samt spontan undervisning. Under SKA-veckor samverkar arbetslagen med utbildad processhandledare.
Genom dokumentationer, samtal och observationer vill vi se att en individuell utveckling har skett hos varje barn. Förståelse för olika emotionella uttryck och att kunna sätta ord på känslor är viktigt områden för att följa varje barns utveckling och lärande.

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen av hållbarhet blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsätta fördjupa oss kring begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning och pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att de erbjuder alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa förståelsen för hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati samt uppmärksamma de nationella minoriteterna i det interkulturella förhållningssättet. Fortsätta fördjupa oss i begrepp som medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning, adekvat digital kompetens, pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Vi vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas genom hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Naturvetenskap och teknik
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Ett område som vi vill fortsätta att fördjupa oss kring och ett område där barnen på ett positivt sätt involveras.
• Vi blickar tillbaka på Sanne Björklunds bok "Lärande för hållbar utveckling i förskolan".
• Artikel 12 Barnkonventionen.
• Agenda 30.
  

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa miljöer som stödjer målet.
• Blicka tillbaka på Sanne Björklinds bok "Lärande för hållbar utveckling i
  förskolan".
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.
• Workshops på kompetensdagar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad medvetenhet kring hållbarhet.
• Att vi alla uppmärksammar och värnar om varandra och vår miljö.
• Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer och i våra materialval.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget. Under reflektion/handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi ser barnens intresse för naturvetenskap och teknik, vi behöver fördjupa våra kunskaper för att kunna utmana dem vidare i sitt utforskande.
• Vi vill fortsätta öppna upp för barnens frågor och ge dem möjlighet att beskriva, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik och detta med hjälp av många olika uttryckssätt.
• Vi vill utveckla barnens kompetenser kring IKT, att bli producenter.
• Vi följer Luleå kommuns digitaliseringsplan.
• Vi speglar oss i Skolverkets modul; Natur, Teknik och språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa miljöer inspirerande och kreativa miljöer stödjer målet.
• Vi fortbildar oss genom Skolverkets modul; Natur, Teknik och språkutveckling.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.
• Workshops för pedagogerna kring naturvetenskap och teknik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att med hjälp av språket få en ökad förståelse för naturvetenskap och teknik.
• Att vi synliggör det vi har i vår natur och att vi gör detta med hjälp av många olika uttryckssätt.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget. Under reflektion/handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi vill utveckla vårt dokumentationsarbete.
• Vi vill tillsammans med barnen synliggöra deras utveckling och lärande.
• Att vi kontinuerligt och systematiskt följer dokumenterar och analyserar detta i Unikum
• Vi utgår ifrån Lpfö
• Skolverkets "Kvalitetsarbete i praktiken".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ansvarar för gruppens dokumentationer en vecka var. (Ann Åberg)
• Det enskilda barnets utveckling dokumenteras i Unikum enligt årshjul.
• Vi fördjupar oss kring stödmaterialet i Unikum, den didaktiska triangeln.
• Kompetensdagar/pedagogiskt forum/pedagogisk utvecklingstid/workshops.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det varje vecka finns en dokumentation på gruppens processer.
• Att det kontinuerligt skapas lärloggar där det enskilda barnets utveckling blir synligt.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget.
  Under reflektion/handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.
Ett av förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barns nyfikenhet och intresse för berättelser, bilder och texter. Att ha ett väl utvecklat språk är grunden för inflytande och delaktighet, samt en förutsättning för att samspela med andra i ett demokratiskt samhälle.

Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet (Heath, 1983; Liberg, 2003a). Tidiga satsningar av hög kvalitet är av största vikt för alla barns kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra Skolverkets läslyftsmodul "Läsa och berätta", som lyfter upp hur högläsning, berättande och strukturerade samtal om olika texter skapar förutsättningar för alla barn att utifrån sin erfarenhetsvärld ta viktiga steg i sin utveckling till läsare.
• Agera som läsande förebilder.
• Utveckla förskolans pedagogiska miljöer, både ute och inne, för att stimulera barnens intresse för skriftspråk, bilder och berättande.
• Använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för reflektion och vidareutveckling av vårt arbete.
• Kontinuerlig handledning och tvärgruppssamtal med vår pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kunskap hos personalen kring vikten av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling.
• Ett ökat intresse hos barnen, kring böcker, bilder och berättelser.
• En kreativ och inspirerande miljö som stimulerar läsning och berättande.
• Ett utvecklat språk och ordförråd hos alla barn.
  
• (T)AKK blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
• Att vi lägger grunden till ett livslångt intresse för läsning.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån tidigare analyser fortsätter vi utveckla våra insatser för hälsa och välbefinnande hos barn och pedagoger. Folkhälsomyndigheten understryker vikten av barns uppväxtvillkor för deras fysiska och psykiska välmående under hela livet. Därför är det avgörande att förskoletiden erbjuder en miljö som främjar barns hälsa och relationsskapande processer. Likaså är utvecklingen av en egen identitet och självkänsla fundamentalt för psykiskt välbefinnande.

Barns språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006; Läsdelegationen, 2018). Därför tar vi utgångspunkt i interkulturella arbetssätt som främjar barns flerspråkighet och tidiga litteracitet. På så sätt avser vi dels att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas, samt att stötta deras individuella identitetsutveckling och psykiska välbefinnande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att utforska sagor och berättelser i olika former vill vi stärka barnens identitets- och relationsskapande som en del av att främja psykiskt välbefinnande.
• Fördjupa och utveckla vårt arbete kring (T)AKK
  (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
• Projektinriktat förhållningssätt i mindre barngrupper.
• Organisera för relationsbyggande och reflektion.
• Skapa platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
• Samarbete med köket kring mat och hälsa.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för dem de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt att alla känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.
• Projekterande förhållningssätt ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.
• En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.
  

Utvecklingsområden:

• Språk
• Lek
  
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vårt arbete med verkstäder med ämnesinriktade pedagoger i mindre barngrupper är en framgångsfaktor och vill att pedagogerna och barnen ska få fördjupa sig ytterligare och utveckla sin undervisning kring olika uttrycksätt där allt hänger ihop med hjälp av transduktionskedjor.
Vi vill att verkstäderna på ett tydligare sätt ska skapa en helhet under hela dagen, där barnen oavsett tid ska ha möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt. Vår undervisning ska utgå från sociokulturella och posthumanistiska teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt i mindre grupper med barnen.
• Utveckla verkstäderna där barnen har möjlighet att uttrycka sig hela dagen.
• Inspirations uppstart.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra på pedagogiskt forum.
• Handledning av pedagogista.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi utvecklar undervisningen kring barns uttrycksätt/språk. Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttrycksätt. En miljö som erbjuder en tydlig transduktionskedja under hela dagen. En levande dokumentation av temat genom en temakarta.

Att vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentationer, med barnen/i arbetslaget/handledning med pedagogista. Att vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Lek

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vi behöver skapa nya möjligheter för barn att leka och kommunicera för att stimulera deras språkutveckling.

Lek är en naturlig arena för barnen att befinna sig i, vi vill fördjupa vårt kunnande kring lek och språkutveckling för att utmana barnen vidare i deras kommunikation och språk.

Vi vill kommunicera med hjälp av många uttrycksätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt, pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Inspirations uppstart.
• Spontana och planerade undervisningstillfällen, undervisning i olika gruppkonstellationer.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer som inspirerar till lek och kommunikation.
• Kompetensutveckling för pedagogerna genom litteratur, pedagogiskt forum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn får en naturlig arena att leka där kommunikation och språkutveckling sker. Att pedagogerna får en nya fördjupad kunskap kring lekensbetydelse och kan locka och utmana barnen till ökad språkanvändning i leken.
En levande dokumentation av temat genom temakarta på "avdelningarna". Att vi följer arbetet genom pedagogisk dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista. Att vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser efter fjolårets arbete att vi behöver fokusera på att utveckla arbetsprocesser kring dokumentationen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna arbetar med Temakarta tillsammans med barnen för att synliggöra transduktionskedjorna.
• Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg Unikum, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen. Ett tydligare processverktyg för pedagogerna med förändrad struktur för att se om processerna blir lättare att få syn på.
• Kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista ska leda till utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är en förutsättning för vårt dagliga arbete på förskolan för att skapa processer och lärande hos barnen. Som ger en nyfikenhet hos pedagoger att utveckla vidare samt få en överblick över sin undervisning och utbildning.
Genom processvertyget Unikum och utvärderingar kan rektor, pedagogista och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 18) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.

Under läsåret kommer vi att plocka in aktuell forskning och litteratur inom ämnet. Bland annat "Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta" (Larsson Samoladas & Bäversten, 2021), "Språkutveckling på gång" (Nordberg, 2023), "Språkets alla möjligheter i förskolan" (Eriksson, 2023) samt "Undervisning i förskolan" (Pihlgren, 2017).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. En språkutvecklande miljö och pedagogernas arbetssätt bidrar till att lägga grunden för att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver.

Barns förmåga att kommunicera ska utvecklas och uppmuntras bland annat med hjälp av TAKK ("TAKK-påsen", Resurscentrum). Barnens tankar och åsikter ska ligga till grund för utformningen av förskolans pedagogiska miljö.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill lägga en god grund där barnen ges förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat med tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen. Pedagogerna genomför kontinuerligt observationer för att få underlag att reflektera kring och på så sätt identifiera progression i arbetet.

Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sin undervisning. Lärloggar i Unikum används som underlag för utvärdering och analys. Vi använder oss av Skolverkets "Framgångsfaktorer" som underlag för kvalitetsdialoger där vi reflekterar över verksamheten och vad vi behöver göra för att nå ökad kvalitet och likvärdighet. Allt sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Barns hälsa och välbefinnande
• Naturvetenskap
  

Utvecklingsområde: Barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av rörelse och välbefinnande för barnens utveckling. Lek och rörelse är viktiga faktorer som bidrar till både utveckling, lärande och välbefinnande. Leken ska ha en central plats i utbildningen och grunda sig i barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Genom leken utvecklas barnen motoriskt, socialt, emotionellt och kognitivt.

Ur Skolverkets modul "Tillgänglig förskola": Lek och samspel i förskolan främjar barns känsla av delaktighet i förskolegemenskapen samt deras utveckling och lärande. Det är därför viktigt att alla barn har goda möjligheter att leka och samspela i förskolan och att pedagogens ledning och stimulans samt stödinsatser främjar detta.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera barnen i mindre grupper.
• Skapa bättre förutsättningar för dem att göra sin röst hörd och för pedagogen att vara inlyssnande för barnens behov.
• I den mindre gruppen gynnas samspelet och dialogen - att bli sedd och lyssnad till. För att bli sitt bästa jag ska barnen få möjlighet att utforska och uttrycka sig genom olika kreativa uttryckssätt. Lärmiljön är tydlig med tillgängligt material.
• För att stötta barns språkutveckling och kommunikation finns TAKK, bildschema och bildstöd tillgängligt.
• Barnens lek och rörelse spelar en central roll för att bearbeta upplevelser, få fantisera, kommunicera, vara kreativa och lära.
• Utevistelsen planeras med aktiviteter som främjar rörelseglädje.
• Vid kompetensutvecklingsdagar diskuteras etiska ställningstaganden.
• Förhållningssätt och samsyn.
• Kompetensutveckling genom Skolverkets modul tillgängliga miljöer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Gruppindelning bidrar till en större möjlighet för barnets känslomässiga utveckling, att i ett mindre sammanhang göra sin röst hörd och bli lyssnad till. Lärmiljöernas utformning bidrar till barns möjlighet att vara självständiga samt till inkludering. Genom leken och olika aktiviteter främjas rörelseglädje.

När en gemensam samsyn och förhållningssätt diskuteras vid förskolan får vi även fram våra etiska ställningstaganden. Genom ökad kunskap hos pedagogen så kan de stötta och stärka barnen och främja deras psykiska hälsa och utveckling i förskolans vardag.

Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista. Kontinuerliga observationer, reflektioner och analyser baserade på våra SKA/stöd underlag i Unikum är viktiga för detta arbete.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan fortsätter läsåret 24-25 med utvecklingsområdet naturvetenskap för att fortsätta att ge barnen förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Skolverket, modulen: Natur, teknik och språkutveckling. Barns arbetsteorier om naturvetenskap. En förskollärare ställs ofta inför att ta reda på vad barn har för arbetsteorier om olika
naturvetenskapliga samband och fenomen.
Olika kommunikationsformer kan användas för att få fatt i barnens arbetsteorier och för att stimulera dem att vidareutveckla sina teorier. I utforskandet och i kommunikationen som sker, gynnas barnens språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barnen har fått förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
• Lärmiljöernas utformning bidrar till barns möjlighet att vara självständiga samt till inkludering.
• Lärmiljöerna ska främja barnets utforskande och undersökande.
• Litteratur - faktaböcker som främjar undersökandet av naturvetenskapliga fenomen finns tillgängliga för barnen
• Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har fått möjlighet att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
• Barnen har genom det fått möjlighet till ett utökat ordförråd, fått möjlighet att kommunicera med andra och sätta ord på sina egna tankar och hypoteser.
• Barnen har genom olika kreativa lärprocesser fått möjlighet till olika uttrycksformer - varierad undervisning.
• Pedagogerna reflekterar över sin pedagogiska praktik tillsammans med arbetslaget, barnen och pedagogista.
• Kontinuerliga observationer, reflektioner och analyser baserade på våra SKA/stöd underlag i Unikum är viktiga för detta arbete.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer är den samlade kontexten som erbjuds barn i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedaogogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen.

Pedagogiska strategier som stöder den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Analyser visar att vi behöver ge barnen mer delaktighet och inflytande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjande insatser i form av Skolverkets modul Tillgänglig förskola.

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande. Lpfö18 s.15

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. Lpfö18 s.16

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Inkluderande lärmiljöer där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt oavsett förutsättningar. Barnen får med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

En pedagogisk organisation där barnens tankar och åsikter lyfts fram och synliggörs.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger gällande Tillgänglig förskola och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med- och på olika sätt. I och med detta vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna kommunicera.

Med en variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång musik och dans.

Språkutvecklande arbetssätt genom:

• högläsning och barnlitteratur
• estetiska uttryckssätt
• nationella minoritetsspråk och flerspråkighet
• tecken som stöd och bildstöd.
  

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd, tecken som stöd och ord från våra nationella minoritetsspråk samt övriga språk som barnen pratar hemma.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Språkutvecklande arbetssätt erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjligheter att lära och utvecklas så långt som möjlig. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling, skapar fler förutsättningar för barnen att utvecklas och lära.

Observationer och arbetslagsreflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan kan främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att barnen får sina behov av närhet, trygghet och omsorg. Barn behöver möta vuxna som är lyhörda och bekräftande, lockar till stimulans och nyfikenhet och som stöttar, bekräftar och tröstar när det behövs. (Hellberg Björklund 2023 s. 9)

Utbildningen ska präglas av en positiv framtidstro samt omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskollärare ska ansvara för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Lpfö18 s.12

Kompetenshöjande insats i form av modul från Stockholms län kring barns psykiska hälsa och välbefinnande. Vi kommer även läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper hos pedagogerna hur de kan arbeta för att stärka barns motståndskraft (resiliens) och främja deras psykiska hälsa och utveckling i förskolans vardag.

Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor

Observationer och arbetslagsreflektioner med stöd från uppgifterna från modulen samt i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Systematiskt kvalitetsarbete
• Språk
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Rektor ger systematiskt reflektioner på lärloggar kopplat till våra läroplansmål.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Utvecklingsgruppen ser över de underlag som finns i Unikum för att systematiskt arbeta med våra prioriterade mål.
• Förskolan väljer att samtliga pedagoger genom gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet skall fördjupa sig i, "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg.
• Förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling. Processhandledarens roll bidrar i utvecklingen inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.

Rektor och samtliga pedagoger är delaktiga genom att vi dokumenterar, reflekterar och analyserar i Unikum.

Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Genom vårt projekt barnbokens magi skapar vi förutsättningar att ge barnen möjlighet att använda sig av olika uttrycksformer.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger även detta år läser gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Värna barns psykiska hälsa" av Margareta Öhman.
• Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling i olika former.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa - människa och människa - natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska verka för att ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Samt att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Att skapa en förståelse hos barnen på hur vi vårdar miljön såväl inne som ute och påverka sin egen situation är ett utvecklingsområden inför läsåret.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Lärmiljöernas roll i undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger även detta år läser gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Värna barns psykiska hälsa" av Margareta Öhman.
• Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling i olika former.
• Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Samt hur människor kan påverka situationer genom att uttrycka sina tankar och åsikter.

Barnen förväntas få kreativa och lustfyllda lärmiljöer som bidrar i undervisningen och barnens lärande.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö - Digitalisering

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det framkommer i vår analys att vi behöver låta de digitala verktygen få ta större plats i våra lärmiljöer och vår utbildning.
Undervisning med digitala verktyg i förskolan handlar inte om tekniken i sig – datorer, lärplattor och olika appar – utan om hur de kan bidra till lärande och meningsskapande.

För barnen innebär det en möjlighet att skapa förståelse för omvärlden och att uttrycka sina tankar på många olika sätt. För pedagogen gäller det att ställa de didaktiska frågorna som vad, hur och varför, Kyrk Seger, 2020.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kollegialt kollektivt lärande där vi fördjupar oss genom:

• Gemensamma föreläsningar/litteratur
• Workshop och handledning av IKT-utvecklare

Utveckla våra lärmiljöer så att barnen ges större möjlighet till utforskande, där de ges möjlighet att upptäcka, prova och förundras genom digital teknik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

i vill erbjuda en god och tillgänglig miljö, där barnen ges möjlighet att möta material såväl digitala som andra. Vi förväntar oss att digitala lärverktyg blir en naturlig del av vår utbildning, där förskolan använder digitala verktyg på ett medvetet sätt som gynnar barns lärande och utveckling.

Att barnen ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljö
• Språkutveckling
  

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen har synliggjort lärmiljöns betydelse för barnens förutsättningar och visat hur tydliga mötesplatser gynnat barns samspel och möjlighet att vara i långsamma processer.

Philgren (2021) menar att det är först när förskolan ser till att alla tre delmiljöer; fysisk-, pedagogisk- och social lärmiljö fungerar och samverkar som ett tillgängligt lärande blir till. Genom systematisk dokumentation och analys kan det som motverkar och medverkar tillgängligheten och lärandet synliggöras. Swärd (2022) betonar också möjligheten med att möta olika barns behov genom iscensättandet av förskolans miljöer som en förlängning av pedagogernas förhållningssätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Introducera och erbjuda en tydlig och tillgänglig lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till utforskande och där barn kan lyckas.
Miljöerna ska formas med en normkritisk medvetenhet och med en variation av material och verktyg, digitala såväl som analoga.

Organisera för små begripliga sammanhang där pedagogerna står till förfogande för att stötta barns samspel genom ett nyfiket förhållningssätt och med stöd av AKK.

Genom pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande synliggöra barns processer för att forma nya erbjudanden. Via modulen Stödinsatser göra anpassningar mot gruppen som ger förutsättningar för enskilda individer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn blir självständiga och trygga att göra egna val i våra miljöer och i förlängningen på andra platser.
• Att barn erövrat strategier för att kliva in en variation av sammanhang och miljöer.
• Att barn får materialkännedom och erfarenheter av digitala verktyg.
• Att barnens utforskande fördjupas då de stannar i aktiviteter länge på egen hand och i samspel med andra.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur.
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Analysen visar hur pedagogernas förhållningssätt som nyfikna, språkliga förebilder gjort skillnad för barns språkutveckling samt att implementeringen av bildstöd varit en framgångsfaktor för barnens självständighet.

Swärd och Kimhag (2022) framhäver kommunikationen som en viktig del i den sociala utvecklingen. När barn blir kommunikativa och kan bjuda in andra barn och vuxna till samspel utvecklas barnets lärande och delaktighet på fler sätt.

När pedagoger erbjuder medvetet planerade situationer med högläsning får barnen inte bara tillgång till läsvärlden utan kan bearbeta sina egna upplevda erfarenheter själv och tillsammans med andras (Heimer, 2020).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en miljö med variation av uttryckssätt där man vill och kan kommunicera och där barn möter en mångfald språk i olika sammanhang, däribland TAKK.
• Organisera för små lässammanhang med aktiva boksamtal där barn får fantisera, uppleva och berätta. Skapa ett intresse för litteratur.
• Agera tillgängliga, kommunicerade förebilder som genom att förstärka, benämna och bekräfta stöttar barns utforskande och relationsbyggen under hela dagen.
• Genom pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande synliggöra barns processer för att forma nya erbjudanden. Via modulen Stödinsatser göra anpassningar mot gruppen som ger förutsättningar för enskilda individer.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Delaktighet i sina sammanhang. Barns tankar och uttryck kommer till tals och mottas av omgivningen. Delar med sig av sina erfarenheter och argumenterar för sina val.
• Ett ökat talspråk och ordförråd. Erfarenheter av olika uttryck och AKK som gör att barnen gör egna val på vilket sätt man vill kommunicera.
• Att barn får erfarenheter av att uppfatta och tolka andras uttryck och erövrar strategier för att bemöta dem.
• Ett lustfyllt förhållande till läsning och nyfikenhet på skriftspråket.
• Genom arbetslagens systematiska uppföljning, utvärdering och analys samt med stöd i gemensamt processad litteratur.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid - Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att arbetet med känslor, att visa hänsyn och respekt mot varandra stärker barnen och deras självkänsla. Vi kommer fortsätta arbeta med normer och världen; hänsyn, förståelse och samspel.

Vi utgår från relevant forskning och skolverkets stödmaterial. Sociokulturella teorin ligger som grund i arbetet med normer och värden.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom att använda språk, kommunikation och leken ges barnen förutsättningar att utveckla hänsyn, förståelse och samspel.

Förskollärare, barnskötare och ateljérista bedriver undervisning i sin profession samt skapar lärmiljöer som stödjer barns utveckling.

Systematisk kvalitetsarbete använder vi för att synliggöra vårt arbete, utveckling och vad det leder till.
Skolutvecklingsdagar 3 gånger/termin för utveckling av förskolans utbildning.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är att skapa rätt förutsättning för barnens utveckling och utbildning.
Barnen använder språk och kommunikation i samspel, hänsyn och förståelse mot varandra.

Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetets gång. I analysarbetet utvärderar vi om vårt arbetssätt har gett barnen förutsättningar och verktyg för att visa hänsyn, förståelse och samspelar med varandra.

Utvecklingsområden:

• Hållbar utveckling
• Naturvetenskap och teknik
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Ett område som vi vill fortsätta att fördjupa oss kring och ett område där barnen på ett positivt sätt involveras.
• Vi blickar tillbaka på Sanne Björklunds bok "Lärande för hållbar utveckling i förskolan".
• Artikel 12 Barnkonventionen.
• Agenda 30.
  

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa miljöer som stödjer målet.
• Hela huset jobbar tillsammans ute kring "Kompisböckerna".
• Blicka tillbaka på Sanne Björklinds bok "Lärande för hållbar utveckling i
  förskolan".
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.
• Workshops på kompetensdagar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• En ökad medvetenhet kring hållbarhet.
• Att vi alla uppmärksammar och värnar om varandra och vår miljö.
• Att arbetet mot målet blir synligt i våra miljöer och i våra materialval.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget. Under reflektion/handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap och teknik

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi ser barnens intresse för naturvetenskap och teknik, vi behöver fördjupa våra kunskaper för att kunna utmana dem vidare i sitt utforskande.
• Vi vill fortsätta öppna upp för barnens frågor och ge dem möjlighet att beskriva, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik och detta med hjälp av många olika uttryckssätt.
• Vi vill utveckla barnens kompetenser kring IKT, att bli producenter.
• Vi följer Luleå kommuns digitaliseringsplan.
• Vi speglar oss i Skolverkets modul; Natur, Teknik och språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Jobba tematiskt i mindre grupper.
• Pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå ifrån barnens frågeställningar och hypoteser.
• Skapa miljöer inspirerande och kreativa miljöer stödjer målet.
• Vi fortbildar oss genom Skolverkets modul; Natur, Teknik och språkutveckling.
• Kollegialt lärande på pedagogiskt forum, inspirera varandra.
• Handledning med pedagogista.
• Workshops för pedagogerna kring naturvetenskap och teknik.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att med hjälp av språket få en ökad förståelse för naturvetenskap och teknik.
• Att vi synliggör det vi har i vår natur och att vi gör detta med hjälp av många olika uttryckssätt.
• Genom pedagogiska dokumentationer kan vi följa arbetet, med barnen/i arbetslaget. Under reflektion/handledning med pedagogista.
• Unikum möjliggör för rektor och övriga kollegor att följa arbetet.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

• Vi vill utveckla vårt dokumentationsarbete.
• Vi vill tillsammans med barnen synliggöra deras utveckling och lärande.
• Att vi kontinuerligt och systematiskt följer dokumenterar och analyserar detta i Unikum
• Vi utgår ifrån Lpfö
• Skolverkets "Kvalitetsarbete i praktiken".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Alla pedagoger ansvarar för gruppens dokumentationer en vecka var. (Ann Åberg)
• Det enskilda barnets utveckling dokumenteras i Unikum enligt årshjul.
• Vi fördjupar oss kring stödmaterialet i Unikum, den didaktiska triangeln.
• Kompetensdagar/pedagogiskt forum/pedagogisk utvecklingstid/workshops.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att det varje vecka finns en dokumentation på gruppens processer.
• Det enskilda barnets utveckling dokumenteras i Unikum enligt årshjul.
• Vi fördjupar oss kring stödmaterialet i Unikum, den didaktiska triangeln.
• Kompetensdagar/pedagogiskt forum/pedagogisk utvecklingstid/workshops.
  

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Barns hälsa och välbefinnande
• Naturvetenskap
  

Utvecklingsområde: Barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

För att främja barns hälsa och välbefinnande så behöver förskolan utveckla ett förebyggande arbetssätt.
Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av rörelse och välbefinnande för barnens utveckling. Att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Dessutom ska barnen ges en möjlighet att förstå vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Margaretha Öhman menar i boken "Värna barns hälsa och välbefinnande" att samspelet mellan förskolepedagoger och barn kan främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Organisera barnen i mindre grupper.
• Skapa bättre förutsättningar för dem att göra sin röst hörd och för pedagogen att vara inlyssnande för barnens behov.
• I den mindre gruppen gynnas samspelet och dialogen - att bli sedd och lyssnad till. För att bli sitt bästa jag ska barnen få möjlighet att utforska och uttrycka sig genom olika kreativa uttryckssätt. Lärmiljön är tydlig med tillgängligt material.
• För att stötta barns språkutveckling och kommunikation finns TAKK, bildschema och bildstöd tillgängligt.
• Barnens lek och rörelse spelar en central roll för att bearbeta upplevelser, få fantisera, kommunicera, vara kreativa och lära.
• Utevistelsen planeras med aktiviteter som främjar rörelseglädje.
• Vid kompetensutvecklingsdagar diskuteras etiska ställningstaganden.
• Förhållningssätt och samsyn.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Gruppindelning bidrar till en större möjlighet för barnets känslomässiga utveckling, att i ett mindre sammanhang göra sin röst hörd och bli lyssnad till.

Lärmiljöernas utformning bidrar till barns möjlighet att vara självständiga samt till inkludering. Genom leken och olika aktiviteter främjas rörelseglädje.

När en gemensam samsyn och förhållningssätt diskuteras vid förskolan får vi även fram våra etiska ställningstaganden. Genom ökad kunskap hos pedagogen så kan de stötta och stärka barnen och främja deras psykiska hälsa och utveckling i förskolans vardag.

Kontinuerliga observationer, reflektioner och analyser baserade på våra SKA/stöd underlag i Unikum är viktiga för detta arbete.

Utvecklingsområde: Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan vill fortsätta läsåret 24-25 med utvecklingsområdet naturvetenskap för att fortsätta att ge barnen förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Skolverket, modulen: Natur, teknik och språkutveckling. Barns arbetsteorier om naturvetenskap. En förskollärare ställs ofta inför att ta reda på vad barn har för arbetsteorier om olika naturvetenskapliga samband och fenomen.
Olika kommunikationsformer kan användas för att få fatt i barnens arbetsteorier och för att stimulera dem att vidareutveckla sina teorier. I utforskandet och i kommunikationen som sker gynnas barnens språkutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom det gemensamma projektarbetet så kommer barnen att ges möjlighet att prova samt utforska sina arbetsteorier kring naturvetenskapliga fenomen.
• Förskolan har detta läsår ställt i ordning en ny mötesplats för barnen.
• En gemensam lärmiljö för utforskande och kreativa lärprocesser. Det bidrar även till att barn får en varierad undervisning genom olika uttrycksformer.
• Barnen får en möjlighet att genom utforskande - ställda hypoteser - bearbeta och kommunicera sina upplevelser. Genom denna mötesplats får pedagogerna möjlighet att samverka och lära av varandras kunskaper inom olika områden. T.ex. IKT som lärverktyg.
• Pedagogerna deltar i kompetensutveckling utifrån litteratur förankrad i forskning kring undervisning och metoder för naturvetenskap i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barnen har fått förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
• Lärmiljöernas utformning bidrar till barns möjlighet att vara självständiga samt till inkludering.
• Kontinuerliga observationer, reflektioner och analyser baserade på våra SKA/stöd underlag i Unikum är viktiga för detta arbete.

Utvecklingsområden:

• Hållbar framtid
• Hundraspråklig kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hållbar framtid

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa den transdisciplinära förståelsen för Hållbar Framtid genom ekologisk, social, ekonomisk känslighet, där den existentiella dimensionen av hållbarhet blir en hävstång för att nå hållbarhet och välbefinnande.
Fortsätta fördjupa oss kring begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati kopplat till medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning och pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen samt vill att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör påverkar en Hållbar Framtid och förskolan som demokratisk mötesplats. Vi ska fortsätta utveckla våra lärmiljöer så att de erbjuder alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad medvetenhet kring den transdisciplinära förståelsen för området Hållbar Framtid samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati så att det omsätts i arbetet med barnen. Det ska synas i förhållningssätt, organisation, miljöer och material samt omsorgen om detta för att skapa en likvärdig utbildning och en demokratisk, social och kulturell arena med mötesplatser ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområde: Hundraspråklig kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi vill fortsätta utveckla och befästa förståelsen för hundraspråklig kommunikation där alla uttryckssätt ingår. Inom området vill vi även fortsätta utveckla begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati samt uppmärksamma de nationella minoriteterna i det interkulturella förhållningssättet. Fortsätta fördjupa oss i begrepp som medveten och meningsskapande undervisning, didaktisk bedömning, adekvat digital kompetens, pedagogisk dokumentation. Utveckla våra samarbetslag vidare samt våra kommunikations- och informationskanaler.

Vi har en gemensam teoretisk grund och pedagogisk idé som är kopplat till vårt uppdrag. Utifrån det tar vi del av relevant litteratur, bloggar, poddar, forskning och artiklar löpande under året som vi arbetar med i våra Lär- och SKA-grupper.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi kopplar området till Lpfö, Plan mot kränkande behandling och Barnkonventionen. Vi vill att utbildningen ska ge barnen förutsättningar och möjligheter att kunna tänka, lära, reflektera, uppleva, gestalta samt kommunicera, lyssna och förhandla i olika sammanhang och för skilda syften genom olika uttrycksformer ur ett demokratiskt perspektiv. I det språkutvecklande arbetet ska vi fortsätta erbjuda alla barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas genom hundraspråklig kommunikation.

Varje arbetslag har en processplan med mål, syfte, strategier och analysfrågor kopplat till utvecklingsområdet, som pedagoger bär med sig i mötet med barnen. Vår organisation stödjer kollegialt lärande och reflektion i Lär- och SKA-grupper, Internutbildningar, Utvecklingsdagar, APT och vår Helhetsmodell med underlag för SKA.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss en fördjupad förståelse kring en Hundraspråklig Kommunikation samt begreppen Normmedvetenhet, Likvärdighet och Demokrati, där alla uttryckssätt ingår så att de omsätts i arbetet med barnen. Vi förväntar oss att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt där olikheter berikar och där tillit, kommunikation, tiden och tillsammansskapet är viktiga aspekter ur ett normmedvetet perspektiv.

Vi synliggör utvecklingsområdet och dess effekter i utbildningen och undervisningen kontinuerligt, genom pedagogisk dokumentation, reflektionsunderlag och nulägesbeskrivningar samt genom handledning och i SKA-grupper.

Utvecklingsområden:

• Lek
• Hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Lek

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Leken ska ligga som grund till utbildningen i förskolan och vi har sett att många barn behöver utmaningar samt vägledning i det sociala samspelet och i sitt relationsbyggande.

Vi kommer att utgå från litteratur:

• Värna om barns lekstyrka (2019) Öhman
• Värna om barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) Öhman
• Undervisningsstrategier i förskolan (2020) Pihlgren

Teorier
Vi utgår från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger inspirerar till lek genom att tillhandahålla material utifrån barnens intresse och skapar olika lekande lärmiljöer. Tid och utrymme för lek ska ges och pedagogerna närvarar genom att delta och guida i leken.

Alla pedagoger hjälps åt att hitta verktyg för att stötta & möta upp varje enskild individs behov samt erbjuda en bra miljö för lek. För att kunna genomföra detta behöver vi barns delaktighet i reflektion, att material och lärmiljöer anpassas utifrån barnen samt att pedagoger är lyhörda för barns tankar. Barnen ska få lära med och av varandra.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Långsiktigt:
Se en ökning av lek i olika konstellationer, öka barns förmåga att bjuda in till lek, starta upp lek och förhålla sig till andra pågående lekar.

Kortsiktigt:
Skapa trygghet, goda relationer och rutiner i gruppen.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Att känna hälsa och välbefinnande bidrar till barns lust att leka och lära. Studier visar på att psykisk ohälsa kryper ner i åldrarna och vi vill förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda en utbildning som främjar hälsa och välbefinnande.

Välbefinnande är för oss på förskolan flera olika delar där primära behov, trygghet och glädje bildar en helhet. Vi vill ge barnen möjlighet att upptäcka olika former och aktiviteter som gynnar deras välmående samt att hitta en balans mellan de olika delarna.

Vi kommer att utgå från litteratur och forskning:

• Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande (2021) Öhman
• Förskolans roll för att främja psykisk hälsa (2023) Forte

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger ger barnen goda möjligheter till att bygga upp tillitsfulla relationer och känna trygghet i sig själv och i gruppen.

Pedagoger har relationer i fokus vid utbildningens alla olika delar. Vi organiserar dagen för god balans i "må bra-handens" alla delar.

Organiserade lekgrupper kommer vara en av metoderna vi använder för vidare relationsbygge och vi-känsla.

Pedagogerna kompetensutvecklar sig vidare inom barns hälsa och välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Långsiktigt:
Skapa trygghet, goda relationer och rutiner i gruppen.

Kortsiktigt:
Organisera för god balans mellan "må bra-handens" olika delar.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Systematiskt kvalitetsarbete
• Språk
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Det är viktigt att utveckla förskolans kvalitet och därmed öka barnens möjligheter till god omsorg, utveckling och lärande.

Alla arbetslag fördjupar analyser av de pedagogiska dokumentationerna i Unikum för att fortsätta kvalitets-och utvecklingsarbetet när det gäller undervisning.

Rektor ger systematiskt reflektioner på lärloggar kopplat till våra läroplansmål.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Utvecklingsgruppen ser över de underlag som finns i Unikum för att systematiskt arbeta med våra prioriterade mål.
• Förskolan väljer att samtliga pedagoger genom gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet skall fördjupa sig i, "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg.
• Förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling. Processhandledarens roll bidrar i utvecklingen inom området.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnens arbete och utveckling synliggörs än tydligare genom dokumentationer av barnens aktiviteter, tankar och undersökande.

Rektor och samtliga pedagoger är delaktiga genom att vi dokumenterar, reflekterar och analyserar i Unikum.

Analyser bidrar till fortsatt utveckling och fortsatta prioriteringar inom förskolan.

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Språkutvecklingsarbetet har gett gott resultat både för pedagoger och barn. Det är ett viktigt område att fortsätta med för det är grunden för allt att ha ett bra språk, stort ordförråd och ordförståelse. Barnen behöver utmanas i flera olika estetiska utryckssätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska fördjupa sig i gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet, "Lyssnandets pedgogik" av Ann Åberg.
• Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.
• Pedagogerna lär sig mer om estetiska uttryckssätt och hur det kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.
• Reflektionsgrupper med syfte att bidra till ökad delakultur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa - människa och människa - natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande.

De senaste åren har fokus varit lärmiljöerna inomhus. Arbetslagen har kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete av lärmiljöerna, vi behöver öka det kollegiala och kollektiva lärandet.

Använda lärmiljön utomhus till planerade aktiviteter samt att inomhus skapa lärmiljöer som speglar vår gemensamma pedagogiska kompass är utvecklingsområden.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Lärmiljöernas roll i undervisningen ska utvecklas. Varje barn och barngrupp ska få den undervisning man har rätt till enligt läroplanen.
• Organisering: Förskolan väljer att samtliga pedagoger ska läsa gemensam litteratur som stöd för utvecklingsarbetet,
  "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg.
• Även förskolans sex kompetensdagar kommer att nyttjas för kompetensutveckling och litteraturseminarier.
• Pedagogerna lär sig mer om lärmiljöer och hur dessa kan stötta barnens lärande utifrån vår gemensamma pedagogiska kompass.
  
• Reflektionsgrupper med syfte att bidra till ökad delakultur.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Genom olika estetiska uttryckssätt och en utforskande lärmiljö vill vi öka barnens förståelse för vikten av hållbara relationer mellan människa - människa och människa - natur.

Barnen förväntas få använda fler språk och uttryckssätt i undervisningen för att stärka den språkliga utvecklingen.

Arbetet följs upp i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet genom Unikum samt att rektor följer arbetslagens arbete.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet (Lpfö,18).

I trygga och meningsfulla sammanhang får barnen möjlighet att vistas i olika miljöer och sociala sammanhang där lekkulturer präglar barnens vardag.
När leken fungerar, då utvecklar barnen sina högre kognitiva förmågor (Margaretha Öhman).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Enligt Margaretha Öhman kan samspelet mellan pedagogerna på förskolan och barnen främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande och intresserade pedagoger.

Gemensam litteratur och artiklar kommer processas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande (Lpfö, 18).

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig lärmiljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande (Lpfö, 18).

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö, 18)

Varje barn har rätt att utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik (Lpfö, 18)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ge varje barn möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar.

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskilt och i grupp och gemensam litteratur processas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg- Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka, beskriva samt utforska matematiska begrepp, för att få en ökad förståelse och förmågan att resonera med olika uttryckssätt i en rhizomatisk lärandeprocess.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg - Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan
• Lärmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer. Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Lpfö 18:
Förskolan ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering.
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Matematik och språket är en viktig del i banens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Ökad kunskap och kompetens hos pedagoger ger utvecklade möjligheter för barns lärande.

Litteratur/ Forskning: Förskolans matematik Skolverket, Läsa och berätta Skolverket

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande

• Förskolans matematik, Skolverket
• Läsa och berätta, Skolverket

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen erbjuds undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Att pedagogerna utvecklar en fördjupad förståelse för vad matematiska och språkutvecklande aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen i förskolan.

Utvecklingsområde: Lärmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande.

Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation oavsett individuella behov.

Litteratur/ forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

De teoretiska kunskaperna behöver implementeras så att det blir det rådande förhållningssättet i mötet med varje barn.

Fortsätta utveckla undervisningen och jämställdhet i förskolan.

Vi behöver utföra observationer/ kartläggningar mer regelbundet. Bli bättre på att analysera dessa och omhänderta det observationer/ kartläggningar visar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen har med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet och den fortsatta skolgången.

Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Normer och värden
• Språkutvecklande arbetssätt

Utvecklingsområde: Normer och värden

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde samt de mänskliga rättigheterna. Att stärka barnen i sin utveckling samt arbeta med alla barns lika värde lägger grunden för barnens fortsatta utveckling.

Föregående års arbete med "Normer och värden" som prioriterat område har gett goda resultat. Med detta får det goda arbetet fortsätta att utvecklas och hållas levande.
Forskning: t.ex. E. Doverborg och I. Pramling Samuelsson, om vikten av att förstå barns tankar.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolans utbildning fokuserar på att uppmärksamma "Allas lika värde" i olika sammanhang, både i spontan och planerad undervisning. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper.

Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att normer och värden genomsyrar utbildningen. Detta bidrar till ökad trygghet och en miljö, där varje barn kan utvecklas som människa i samspel med andra.
Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Språkutvecklande arbetssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Det ställer krav på utbildningen att nyttja olika former av språkutvecklande arbetssätt, i syfte att stärka barnen i deras språkutveckling.

Forskning: t.ex. Ellen Marklund, docent i lingvistik vid Stockholms universitet: "... barns språkutveckling kan påverkas på ett enkelt och rakt sätt och inte av faktorer som är svåra att ändra på, som socioekonomisk status. Alla människor kring ett barn kan främja barnets språkutveckling genom att prata".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Vi ska språkutveckla mera! Genom att använda olika former av stöd, såsom tecken som stöd och bildstöd, ges barnen tidigt en möjlighet att låta sig bli förstådda.
Ju fler ord ett barn hör desto mer "språkbadas" det. Högläsning, benämna ord och begrepp, samtal samt gemensamma reflektioner mm. bidrar till ett gott språkutvecklande arbetssätt. Detta arbete sker i barngruppen, i olika aktiviteter och projektgrupper.

Arbetet följer förskolans årshjul och det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationer och analyser sker inom ramen för kvalitetsarbetet och genom pedagogiska planeringar och lärloggar ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi förväntar oss att ettt språkutvecklande arbetssätt genomsyrar utbildningen. Det bidrar till en ökad självkänsla hos barn, att kunna delta i olika former av samtal, bli förstådda och förstå andra. Arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområde: Pedagogisk miljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Pedagogerna hjälper barnen att klara mer på egen hand.

Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen. Under läsåret plockar vi in aktuell forskning och litteratur i ämnet, bland annat "Rum för lärande" (Vikingsen, 2020) samt "Undervisning i förskolan" (Pihlgren, 2017).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Miljön på förskolan förändras utifrån vilket lärande som eftersträvas. Pedagogerna planerar för längre perioder och utmanar barnen med komplexa problem.

Pedagogerna arbetar systematiskt för att visa barnen strukturer för arbete, utforskande och ordning. Genom pedagogernas bemötande och förhållningssätt får barnen stöd i sitt utforskande (Vikingsen, 2020).

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ett ökat samspel mellan barnen då de tillsammans och i olika gruppkonstellationer får arbeta med olika utmaningar. Efter hand ansvarar barnen för delar av ordning och innehåll i de olika miljöerna på förskolan.

På lång sikt ska detta vara ett arbetssätt som är väl förankrat och med en tydlig systematik. Det ska vara en naturlig del i den dagliga undervisningen. Utvärdering sker genom att arbetslagen systematiskt följer upp sitt arbete. Det sammanfattas och analyseras när UG träffas. Uppföljning, utvärdering och analys sker även på förskolans kvalitetsdagar.

Utvecklingsområden:

• Språkutveckling
• Hälsa och välbefinnande
  

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.
Ett av förskolans uppdrag är att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra barns nyfikenhet och intresse för berättelser, bilder och texter. Att ha ett väl utvecklat språk är grunden för inflytande och delaktighet, samt en förutsättning för att samspela med andra i ett demokratiskt samhälle.

Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet (Heath, 1983; Liberg, 2003a). Tidiga satsningar av hög kvalitet är av största vikt för alla barns kunskapsutveckling.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genomföra Skolverkets läslyftsmodul "Läsa och berätta", som lyfter upp hur högläsning, berättande och strukturerade samtal om olika texter skapar förutsättningar för alla barn att utifrån sin erfarenhetsvärld ta viktiga steg i sin utveckling till läsare.
• Agera som läsande förebilder.
• Utveckla förskolans pedagogiska miljöer, både ute och inne, för att stimulera barnens intresse för skriftspråk, bilder och berättande.
• Använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för reflektion och vidareutveckling av vårt arbete.
• Kontinuerlig handledning och tvärgruppssamtal med vår pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Ökad kunskap hos personalen kring vikten av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling.
• Ett ökat intresse hos barnen, kring böcker, bilder och berättelser.
• En kreativ och inspirerande miljö som stimulerar läsning och berättande.
• Ett utvecklat språk och ordförråd hos alla barn.
  
• (T)AKK blir en naturlig del av utbildningen och ett av alla uttryckssätt vi erbjuder på förskolan.
• Att vi lägger grunden till ett livslångt intresse för läsning.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån tidigare års analys ser vi att vårt hälsoarbete varit framgångsrikt, så vi vill fortsätta att utveckla vårt arbete för hälsa och välbefinnande både för barn och pedagoger. Folkhälsomyndigheten visar på att barns uppväxtförhållanden har stor betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa genom hela livet. Det är viktigt att tiden på förskolan skapar goda förutsättningar för barns hälsa och relationsbyggande.

Enligt Vygotskij formas barns identitet i samspel med andra i en social kontext. Vi utgår i vår undervisning från postmoderna perspektiv och tanken att vi lär tillsammans genom intraaktion - lärmiljö/material och människa.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Genom att utforska sagor och berättelser i olika former vill vi stärka barnens identitets- och relationsskapande som en del av att främja psykiskt välbefinnande.
• Fördjupa och utveckla vårt arbete kring (T)AKK
  (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
• Projektinriktat förhållningssätt i mindre barngrupper.
• Organisera för relationsbyggande och reflektion.
• Skapa platser för avskildhet, där vila och återhämtning kan ske.
• Lärmiljöer som erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
• Samarbete med köket kring mat och hälsa.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för både barn och vuxna, där alla blir accepterade för dem de är och befinner sig i en gemenskap där empati och respekt råder, samt att alla känner tillit till sin egen förmåga och därmed utvecklas till empatiska och demokratiska medborgare.
• Projekterande förhållningssätt ska stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare och lägga grund för deras kritiska och kreativa tänkande genom identitetsskapande och nyfikenhet inför andras tankar och erfarenheter.
• En vardag i balans mellan aktivitet och återhämtning.
  

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språkutveckling
  
• Hälsa och välbefinnande

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Lärmiljöer är den samlade kontexten som erbjuds barn i förskolan utifrån förutsättningar för lärande samt social, pedaogogisk och fysisk miljö enligt Tillgänglighetsmodellen.

Pedagogiska strategier som stöder den fysiska och sociala lärmiljön ger förutsättningar för ökad delaktighet och att barnen lyckas i sitt lärande.

Analyser visar att vi behöver ge barnen mer delaktighet och inflytande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetenshöjande insatser i form av Skolverkets modul Tillgänglig förskola.

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande. Lpfö18 s.15

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. Lpfö18 s.16

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Inkluderande lärmiljöer där barn erbjuds likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära så långt som möjligt oavsett förutsättningar. Barnen får med sig erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

En pedagogisk organisation där barnens tankar och åsikter lyfts fram och synliggörs.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagoger gällande Tillgänglig förskola och vilken skillnad det gör för barnen och deras möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utvecklingsområde: Språkutveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Språket är en viktig del i barnens lärande och ska vara en naturlig del i undervisningen där samtliga barn inkluderas.

Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig med- och på olika sätt. I och med detta vill vi ge alla barn de förutsättningar de behöver för att kunna kommunicera.

Med en variation i lärmiljöer, uttryckssätt och språk ges goda förutsättningar för barnens lärande.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång musik och dans.

Språkutvecklande arbetssätt genom:

• högläsning och barnlitteratur
• estetiska uttryckssätt
• nationella minoritetsspråk och flerspråkighet
• tecken som stöd och bildstöd.
  

Lärmiljöerna tydliggörs med bildstöd, tecken som stöd och ord från våra nationella minoritetsspråk samt övriga språk som barnen pratar hemma.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Språkutvecklande arbetssätt erbjuder barn, oavsett individuella behov, möjligheter att lära och utvecklas så långt som möjlig. Barnen får med sig språkliga erfarenheter och kunskaper som bidrar till det livslånga lärandet.

Ökade kunskaper och medvetenhet hos pedagogerna vad gäller språkutveckling, skapar fler förutsättningar för barnen att utvecklas och lära.

Observationer och arbetslagsreflektioner i Unikum.

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan kan främja barns psykiska hälsa och välbefinnande genom att barnen får sina behov av närhet, trygghet och omsorg. Barn behöver möta vuxna som är lyhörda och bekräftande, lockar till stimulans och nyfikenhet och som stöttar, bekräftar och tröstar när det behövs. (Hellberg Björklund 2023 s. 9)

Utbildningen ska präglas av en positiv framtidstro samt omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Förskollärare ska ansvara för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Lpfö18 s.12

Kompetenshöjande insats i form av modul från Stockholms län kring barns psykiska hälsa och välbefinnande. Vi kommer även läsa Margareta Öhmans bok Värna barns psykiska hälsa och välbefinnande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Ökade kunskaper hos pedagogerna hur de kan arbeta för att stärka barns motståndskraft (resiliens) och främja deras psykiska hälsa och utveckling i förskolans vardag.

Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor

Observationer och arbetslagsreflektioner med stöd från uppgifterna från modulen samt i Unikum.

Utvecklingsområden:

• Hälsa och välbefinnande
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi att vår ökade kompetens inom området psykisk hälsa och välbefinnande har synliggjort behovet av fördjupning ur än fler perspektiv.

Utbildningen ska präglas av omsorg om barnens välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen (Lpfö 18).

Att ha framtidstro är en viktig aspekt av psykisk hälsa. Margareta Öhman (2021) lyfter vikten av att erbjuda förutsättningar där barnen kan erövra resiliens. Den motståndskraft som stärker tilltron till den egna förmågan.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Erbjuda en tydlig och tillgänglig lärmiljö som väcker nyfikenhet och lust till utforskande genom långsamma meningsskapande processer.
Barnens utbildning ska präglas av en balans mellan aktivitet och återhämtning, inomhus likväl som utomhus, där barnen ges reellt inflytande.

Organisera och möjliggöra små begripliga sammanhang där pedagoger står till förfogande för att stötta barns relationsbyggen och samspel.

Genom pedagogisk dokumentation, kollegialt och kollektivt lärande och i reflektionsgrupper. Handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn får uppleva samhörighet och se sig själv som en tillgång till gruppen genom att göra flera delaktiga i sina fantasier och hypoteser.

Att barns självkänsla stärks genom en variation av erfarenheter och utmaningar i mötet med olika lärmiljöer.

Att barn har strategier för att kliva in i olika sammanhang, förmåga att hantera vardagens utmaningar och en förväntan om att klara sig i framtiden.

Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Genom analys ser vi goda resultat på barns språkande, kommunikation och berättande. Det är en viktig del för barns möjlighet till inflytande, delaktighet samt samspel med andra. Via meningsskapande har litteraturen fungerat som ram och näring för barnens processer. Litteraturen blir också ett sätt att förstå sina erfarenheter och omvärlden.

Estetiska uttryckssätt likväl som digitala verktyg har bidragit till att synliggöra barns tankar och fantasi på ett sätt som kanske annars uteblivit.
Karin Furness beskriver det så här "Allt bildarbete bygger på lust både att utforska mediet och att ha något angeläget att berätta. En del av lockelsen i att göra bilder är att fiska upp något personligt ur sig själv och att se hur jag eller någon annan tyder det jag gjort." (2017)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Erbjuda en stimulerande miljö med material som skapar förutsättningar för högläsning, berättande och kommunikation.
• Agera som kommunicerande förebilder och stimulera barns intresse för läsning och den skriftspråkliga världen.
• Skapa förutsättningar för långsamma processer där barn kan kommunicera tankar och hypoteser genom estetiska uttryckssätt.
• Erbjuda mötesplatser för introduktion av olika estetiska material samt möjlighet att prova materialet många gånger.
• Organisera och möjliggöra demokratiska sammanhang där barnen kan lyssna, argumentera och vara nyfikna på varandra.
• Via handledning och pedagogisk dokumentation synliggöra barnens processer för att erbjuda små meningsfulla sammanhang där barn får syn på och tillgång till sin egen och andras kapacitet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Att barn genom meningsskapande processer utvecklar sitt talspråk och ordförråd.
• Att barn har erfarenhet av olika material som medför att de gör egna val på vilket sätt de vill uttrycka sig.
  
• Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttryck.
• Att barn tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om sig själv och sin omvärld som blir viktiga nu och för framtiden.
• Genom arbetslagets kontinuerliga uppföljningar med stöd av pedagogista, utvärderingar samt analys enligt plan november och maj kopplat till gemensam litteratur.

Utvecklingsområden:

• Språk
• Lek
  
• Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde: Språk

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vad är språk är det alltid det talade? Kan vi uttrycka oss på fler sätt? Vi vill utveckla de olika uttrycksätten vi kommunicerar på.

Vi vill att barnen ska ha möjlighet till olika miljöer där de kan uttrycka sig på många olika sätt under hela dagen.

Vår undervisning ska utgå från sociokulturella teorier.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt i mindre grupper med barnen.
• Skapa miljöer samt undervisningstillfällen som möjliggör för barnen att använda olika uttryckssätt i sin kommunikation.
• Inspirations uppstart.
• Bokpåse för inspiration.
• Kollegialt lärande och inspirera varandra på pedagogiskt forum.
• Handledning av pedagogista.
• Pedagoger reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi utvecklar undervisningen kring barns uttrycksätt/språk. Att barns tankar, erfarenheter och hypoteser kommer till uttryck genom estetiska uttrycksätt.

En miljö som erbjuder en tydlig transduktionskedja under hela dagen. En levande dokumentation av temat genom en temavägg.

Vi följer arbetet genom pedagogiska dokumentationer, med barnen/i arbetslaget/handledning med pedagogista. Vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Lek

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser att vi behöver skapa nya möjligheter för barn att leka och kommunicera för att stimulera deras språkutveckling.

Lek är en naturlig arena för barnen att befinna sig i, vi vill fördjupa vårt kunnande kring lek och språkutveckling för att utmana barnen vidare i deras kommunikation och språk.

Vi vill kommunicera med hjälp av många uttrycksätt.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Arbeta tematiskt, pedagogernas uppgift blir att inspirera och väcka nyfikenhet, att lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Inspirations uppstart.
• Spontana och planerade undervisningstillfällen, undervisning i olika gruppkonstellationer.
• Erbjuda föränderliga lärmiljöer som inspirerar till lek och kommunikation.
• Kompetensutveckling för pedagogerna genom litteratur, pedagogiskt forum, kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barn får en naturlig arena att leka där kommunikation och språkutveckling sker. Att pedagogerna får en nya fördjupad kunskap kring lekens betydelse och kan locka och utmana barnen till ökad språkanvändning i leken.
En levande dokumentation av temat genom temavägg på avdelningarna. Att vi följer arbetet genom pedagogisk dokumentation, med barnen/ i arbetslaget/handledning med pedagogista. Att vi följer upp och utvärderar arbetet genom vårt processverktyg Unikum. Samt löpande uppföljning av rektor.

Utvecklingsområde: Systematiskt kvalitetsarbete

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser efter fjolårets arbete att vi behöver fokusera på att utveckla arbetsprocesser kring dokumentationen.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Pedagogerna arbetar med Temavägg tillsammans med barnen för att synliggöra transduktionskedjorna.
• Vi ska lyssna in och utgå från barnens frågeställningar och hypoteser.
• Varje vecka dokumenterar vi vårt arbete i vårt processverktyg Unikum, för att synliggöra och reflektera över processer som sker i undervisningen. Ett tydligare processverktyg för pedagogerna med förändrad struktur för att se om processerna blir lättare att få syn på.
• Kollegialt lärande, kompetensdagar och handledning av pedagogista ska leda till utveckling.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att vi har utvecklat ett kvalitetsarbete som är en förutsättning för vårt dagliga arbete på förskolan för att skapa processer och lärande hos barnen. Som ger en nyfikenhet hos pedagoger att utveckla vidare samt få en överblick över sin undervisning och utbildning.
Genom processvertyget Unikum och utvärderingar kan rektor, pedagogista och pedagoger följa arbetets gång.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Värna barns hälsa och välbefinnande
• Kommunikation

Utvecklingsområde: Värna barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån vår analys vill vi fortsätta att fördjupa oss i barns hälsa och välbefinnande. Vi ser att det främjande och förebyggande trygghetsarbetet gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och att det även bidrar till psykiskt välbefinnande. Vi vill ge barnen en utbildning med hög kvalitet där barnens intressen, olikheter och lärande tillgodoses och tas tillvara. Tiden hos oss ska vara trygg, rolig och lärorik för barnen.

Forskningsrapporten "Förskolans roll för att främja psykisk hälsa" (FORTE) visar på vikten av att jobba förebyggande och främjande med tidiga insatser för en jämlik start i livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi ska arbeta utifrån projektinriktat arbetssätt med barns välbefinnande som fokusområde. I projekten kommer olika läroplansmål och barnkonventionen integreras.
• Vi lägger stor vikt vid lek och rörelse i utbildningen. I leken bearbetar barnen upplevelser, tränar samarbetsförmåga, lär sig visa hänsyn och hantera konflikter. Leken stimulerar fantasin och hjälper barnen att förstå verkligheten.
• Barnen kommer att undervisas i olika sammanhang och miljöer i mindre grupper, utifrån förutsättning och behov.
  
• En stor betydelse i arbetet är pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn. Pedagogerna ska vara aktivt medvetna, delta i barnens lek och vara närvarande.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill att barnen ska få möjlighet att utvecklas till trygga individer med god självkänsla samt utveckla sin empatiska förmåga, men även att barnen utvecklar en förståelse för människors olikheter och egenvärde.
• Vår förhoppning är att barnen utvecklas i sin kommunikation och kunskap hur de kan lösa konflikter och därmed minskar förhoppningsvis konfliktsituationer på förskolan.
• Vi kommer bland annat, med barnens delaktighet, utvärdera undervisningen och därigenom även se om arbetet gett effekt.
• Vi använder oss av reflektion- samt dokumentation i Unikum som underlag för analys.
• Vi kommer även systematiskt observera och utvärdera klimatet i barngrupperna. Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar att de accepterar varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområde: Kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Kommunikation innebär mycket mer än bara ett talat språk. Barn som har begränsad förmåga att forma ord kan exempelvis använda ljud, kroppsspråk, tecken eller bilder för att kommunicera. Kommunikation förutsätter ett samspel som ger delaktighet där barnen utvecklar förmågan att lyssna, reflektera och och förstå andras perspektiv. Utifrån vår analys ser vi att barnen har olika förutsättning och förmåga till att kommunicera. Vi vill fortsätta att ge alla barn möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt." (Lpfö -18).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen ska få möjlighet att uppleva kommunikation utifrån olika perspektiv. Det handlar även om att barnen får möjlighet att utveckla sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt att utveckla sin förmåga att reflektera över dessa. Vi ska bland annat:

• arbeta med olika berättelser genom bilder och texter i olika medier. Uppmuntra barnen att tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
• skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till kommunikation och samspel.
• uppmärksamma olika språk samt omge barnen med ord, bildstöd och stödtecken i olika sammanhang.
• ställa öppna frågor och följdfrågor samt ge barnen tanketid och talutrymme.
• leka med ord med hjälp av sång, rim, ramsor och uppmuntra barnen till språklekar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att barnen ska få tillgång till och möta rika språkmiljöer, kompetenta pedagoger och undervisningsformer med god kvalitet. Vi hoppas att det bidrar till barnens språknyfikenhet.

Vår förhoppning är att arbetet bidrar till att barnen har utvecklat sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är viktiga.

Vi vet att vi är på rätt väg när vi hör och ser att barnen utvecklas i sitt sätt att kommunicera.

Vi använder oss av reflektion- samt dokumentation i Unikum som underlag för analys.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Barns inflytande och delaktighet
• Undervisning i förskolan
• Lärmiljö/undervisningsmiljö

Utvecklingsområde: Barns inflytande och delaktighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Vi ser i vår analys att barns inflytande har ökat. Men vi behöver bli bättre på att få in barnen i reflektion och dokumentation. Samt att vi behöver utveckla ett arbetssätt där barnen involveras i beslutsfattande processer.

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande. Litteratur/ forskning: Vägar till delaktighet! /Shier (2001

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Utveckla våra Barnråd där barnen kan involveras i beslutsfattande processer.
• Barnen involveras i reflektion, analys, planering och utvärdering
• Dela in barnen i mindre grupper så att alla får göra sin röst hörd.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Barnen är delaktiga i när besluten verkligen fattas och har verklig makt över beslutsfattandet.

Barnens möjligheter till inflytande och delaktighet ska öka genom att barnen upplever att de är med och påverkar sin dag på förskolan.

Utvecklingsområde: Undervisning i förskolan

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

ppdraget i styrdokumenten är att bedriva undervisning, så väl spontan som planerad, som leder till lärande. Därför måste förskolan säkerställa att undervisning bedrivs i utbildningen. Man behöver ha en genomtänkt strategi, medvetna val av metoder och arbetssätt för att möjliggöra lärande för barnen. Forskningen är samstämmig i att när undervisningssituationen är planerad ökar det kognitiva innehållet i barns lärande.
Litteratur/ Forskning: Ann S Pihlgren: Tillgängligt lärande i förskolan

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Med läroplanen som grund arbeta fram metoder och rutiner för att öka det undervisande innehållet på förskolan.

Pedagogerna ska arbeta nära barnen, ställa stöttande/ utmanande frågor för att locka barnen att tänka vidare.

Kompetensutveckling genom litteraturstudier, kollegialt lärande.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Att barnen får möjlighet att ta del av undervisning som stöttar deras lärande och utmanar dem att tänka vidare.

Ökad kunskap hos pedagogerna av förskolans undervisande uppdrag.

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområde: Lärmiljö/undervisningsmiljö

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

I Lpfö 18 har de pedagogiska miljöernas betydelse stärkts. Förskolans miljöer ska vara tillgänglig, utmanande och inspirera till samspel och utforskande. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Vi behöver öka pedagogernas kunskap om olika teorier och medvetenhet om sin praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.

Litteratur/ forskning: Ann S.Pihlgren , Undervisning i förskola - att skapa lärande undervisningsmiljöer

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Kompetensutvecklingsinsatser genom Resurscentrum, IKT-pedagog, Pedagogiska nätverket.

Erbjuda undervisningsmiljöer som stöttar barns lärande och utveckling.

Litteraturstudier/ kollegialt lärande för att öka medvetenheten om sin egen praxisteori för att kunna göra genomtänkta pedagogiska överväganden.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Tillgängliga miljöer på förskolan som inspirerar och utmanar till samspel och utforskande.

Undervisningsmiljö som stödjer barnens utveckling, lärande, lek, fantasi och kreativitet

Ökad kunskap hos pedagogerna om hur deras teoretiska utgångspunkter påverkar arbetssättet, så att de lättare kan välja ett arbetssätt som stödjer lärandet hos barnen.

Utvecklingsområden:

• Projekterande förhållningssätt
• Hållbar utveckling
• Välbefinnande

Utvecklingsområde: Projekterande förhållningssätt

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolornas projekterande förhållningssätt måste utvecklas vidare så att en fördjupning sker.

Lpfö.18 "Ett temainriktat arbetssätt blir mångsidigt och sammanhängande då läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet."

"Kreativa lärprocesser" - Alnervik, Hvit Lindstrand: "En verklig utmaning är att aktivt söka efter ett lärande som skapar mening för varje barn och att de under tiden på förskolan ska uppleva kärleken till just lärandet."

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Alla arbetslag ska skapa en veckostruktur där barnen får möjlighet att vistas i mindre grupper kontinuerligt.

Reflektion i nätverksgrupper med fokus på projekterande förhållningssätt.

Pedagoger delar pågående projektarbeten i nätverksgrupper.

Organisationsmässigt pågår ett arbete med att ta fram en handbok i "Projekterande förhållningssätt" som kommer att användas som stöd för alla pedagoger.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Vi vill se barnens kooperativa lärande i verksamheten. Vi vill se mer av den lekfulla undervisningen.

På lång sikt: Vi vill se och höra att barnen själva kan berätta om pågående projekt.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Hållbar utveckling

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Fördjupa vår medvetenhet och kunskap om de olika aspekterna av hållbar utveckling och vad de innebär.

Lpfö.18 "Barnen ska tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle."

Ekologins nyanser - Caiman, Björklund, Möller: "Utbildning för hållbar utveckling hjälper och stödjer barnen, våra yngsta samhällsmedborgare, till engagemang och viljan att påverka och delta, utveckla hopp och framtidstro".

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Pedagoger delar pågående projekt i valbara seminarium.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Ökad medvetenhet om de olika aspekterna av hållbar utveckling.

På lång sikt: Aktiva, delaktiga medborgare med agens i ett demokratiskt samhälle.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområde: Välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolorna måste utveckla ett förebyggande arbetssätt för barns välbefinnande, där alla kan bli sitt bästa jag.

Lpfö.18 "Främja aktning för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värda samt solidaritet mellan människor".

Barnkonventionen artikel 12 "Barns rätt yttrandefrihet" och Artikel 17 "Barns rätt till information".

Globala målen 16 och 10.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Workshop och reflektion i nätverksgrupper i samverkan med bland annat Kulturskolan och med stöd i litteratur.
• Dans för hälsa.
• Känslomässig självreglering.
• Fortsatt arbete med förskoleområdets sociala förbandslåda som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

På kort sikt: Barnen kan själva ta reda på vad de ska vara med om under dagen. Barngruppen organiseras i mindre grupper under dagen. Barnen blir medvetna om sina egna styrkor.

På lång sikt: Barnen blir medvetna om sina styrkor och utvecklar förmågor som dialog och förhandling.

Arbetslagsreflektion sker med stöd av dokument och SKA-nedslag med handledning.

Kontinuerlig utvärdering i det egna arbetslaget.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet (Lpfö,18).

I trygga och meningsfulla sammanhang får barnen möjlighet att vistas i olika miljöer och sociala sammanhang där lekkulturer präglar barnens vardag.
När leken fungerar, då utvecklar barnen sina högre kognitiva förmågor (Margaretha Öhman).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Enligt Margaretha Öhman kan samspelet mellan pedagogerna på förskolan och barnen främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande och intresserade pedagoger.

Gemensam litteratur och artiklar kommer processas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande (Lpfö, 18).

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig lärmiljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande (Lpfö, 18).

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö, 18)

Varje barn har rätt att utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik (Lpfö, 18)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ge varje barn möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar.

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskilt och i grupp och gemensam litteratur processas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg- Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka, beskriva samt utforska matematiska begrepp, för att få en ökad förståelse och förmågan att resonera med olika uttryckssätt i en rhizomatisk lärandeprocess.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg - Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområden:

• Värna barns hälsa och välbefinnande
• Kommunikation

Utvecklingsområde: Värna barns hälsa och välbefinnande

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Utifrån vår analys vill vi fortsätta att fördjupa oss i barns hälsa och välbefinnande. Vi ser att det främjande och förebyggande trygghetsarbetet gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och att det även bidrar till psykiskt välbefinnande. Vi vill ge barnen en utbildning med hög kvalitet där barnens intressen, olikheter och lärande tillgodoses och tas tillvara. Tiden hos oss ska vara trygg, rolig och lärorik för barnen.

Forskningsrapporten "Förskolans roll för att främja psykisk hälsa" (FORTE) visar på vikten av att jobba förebyggande och främjande med tidiga insatser för en jämlik start i livet.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

• Vi ska arbeta utifrån projektinriktat arbetssätt med barns välbefinnande som fokusområde. I projekten kommer olika läroplansmål och barnkonventionen integreras.
• Vi lägger stor vikt vid lek och rörelse i utbildningen. I leken bearbetar barnen upplevelser, tränar samarbetsförmåga, lär sig visa hänsyn och hantera konflikter. Leken stimulerar fantasin och hjälper barnen att förstå verkligheten.
• Barnen kommer att undervisas i olika sammanhang och miljöer i mindre grupper, utifrån förutsättning och behov.
  
• En stor betydelse i arbetet är pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn. Pedagogerna ska vara aktivt medvetna, delta i barnens lek och vara närvarande.
  

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Vi vill att barnen ska få möjlighet att utvecklas till trygga individer med god självkänsla samt utveckla sin empatiska förmåga, men även att barnen utvecklar en förståelse för människors olikheter och egenvärde.
• Vår förhoppning är att barnen utvecklas i sin kommunikation och kunskap hur de kan lösa konflikter och därmed minskar förhoppningsvis konfliktsituationer på förskolan.
• Vi kommer bland annat, med barnens delaktighet, utvärdera undervisningen och därigenom även se om arbetet gett effekt.
• Vi använder oss av reflektion- samt dokumentation i Unikum som underlag för analys.
• Vi kommer även systematiskt observera och utvärdera klimatet i barngrupperna. Vi ser att vi är på rätt väg när barnen visar att de accepterar varandras olikheter, är hjälpsamma, samarbetar och är trevliga kompisar.

Utvecklingsområde: Kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Kommunikation innebär mycket mer än bara ett talat språk. Barn som har begränsad förmåga att forma ord kan exempelvis använda ljud, kroppsspråk, tecken eller bilder för att kommunicera. Kommunikation förutsätter ett samspel som ger delaktighet där barnen utvecklar förmågan att lyssna, reflektera och och förstå andras perspektiv. Utifrån vår analys ser vi att barnen har olika förutsättning och förmåga till att kommunicera. Vi vill fortsätta att ge alla barn möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt." (Lpfö -18).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Barnen ska få möjlighet att uppleva kommunikation utifrån olika perspektiv. Det handlar även om att barnen får möjlighet att utveckla sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt att utveckla sin förmåga att reflektera över dessa. Vi ska bland annat:

• arbeta med olika berättelser genom bilder och texter i olika medier. Uppmuntra barnen att tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
• skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till kommunikation och samspel.
• uppmärksamma olika språk samt omge barnen med ord, bildstöd och stödtecken i olika sammanhang.
• ställa öppna frågor och följdfrågor samt ge barnen tanketid och talutrymme.
• leka med ord med hjälp av sång, rim, ramsor och uppmuntra barnen till språklekar.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Vi vill att barnen ska få tillgång till och möta rika språkmiljöer, kompetenta pedagoger och undervisningsformer med god kvalitet. Vi hoppas att det bidrar till barnens språknyfikenhet.

Vår förhoppning är att arbetet bidrar till att barnen har utvecklat sitt språk och upplever att de blir lyssnade på – att deras åsikter och känslor är viktiga.

Vi vet att vi är på rätt väg när vi hör och ser att barnen utvecklas i sitt sätt att kommunicera.

Vi använder oss av reflektion- samt dokumentation i Unikum som underlag för analys.

Utvecklingsområden:

• Lärmiljöer
• Språk och kommunikation
  

Utvecklingsområde: Lärmiljöer

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet (Lpfö,18).

I trygga och meningsfulla sammanhang får barnen möjlighet att vistas i olika miljöer och sociala sammanhang där lekkulturer präglar barnens vardag.
När leken fungerar, då utvecklar barnen sina högre kognitiva förmågor (Margaretha Öhman).

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Enligt Margaretha Öhman kan samspelet mellan pedagogerna på förskolan och barnen främja barnens positiva utveckling och psykiska hälsa.

Arbetet utgår från ställningstaganden att barnen möter medupptäckande, medupplevande, medundersökande, medagerande och intresserade pedagoger.

Gemensam litteratur och artiklar kommer processas.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande (Lpfö, 18).

Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig lärmiljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande (Lpfö, 18).

Arbetslag reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområde: Språk och kommunikation

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Förskolan ska erbjuda en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmågan att söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö, 18)

Varje barn har rätt att utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik (Lpfö, 18)

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Ge varje barn möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar.

Fortbildning via Skolverket där samtliga pedagoger medverkar i kollegiala lärtillfällen, enskilt och i grupp och gemensam litteratur processas.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg- Unikum. Pedagogista stödjer arbetet i arbetslag och kollegialt inom rektorsområde.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka, beskriva samt utforska matematiska begrepp, för att få en ökad förståelse och förmågan att resonera med olika uttryckssätt i en rhizomatisk lärandeprocess.

Arbetslaget reflekterar, följer upp och utvärderar kontinuerligt genom vårt processverktyg - Unikum. Stöd av pedagogista och processhandledare i olika kollegiala och kollektiva sammanhang.

Utvecklingsområde: Hållbar framtid - Naturvetenskap

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av förskolans resultat? Vad säger forskning?

Arbeta vidare med naturvetenskap utifrån barnens intresse. Vi vill fortsätta fördjupa oss i naturvetenskap för att ge barnen förutsättningar till utveckling och lärande inom hållbar framtid.

Vi utgår från relevant forskning och skolverkets stödmaterial. Variationsteorin ligger som grund i arbetet med naturvetenskap.

Vad ska vi göra? I barngruppen? Organisationsmässigt?

Genom lek, utforskande och experimenterande i undervisningen skapas förutsättningar för barnen att möta naturvetenskap på olika sätt.

Förskollärare, barnskötare och ateljérista bedriver undervisning i sin profession samt skapar lärmiljöer som stödjer barns utveckling. Kollegial samverkan mellan förskollärare, barnskötare och ateljérista bidrar till att undervisning i utbildningen utvecklas.

Systematiskt kvalitetsarbete använder vi för att synliggöra vårt arbete och ge en adekvat utbildning för barnen.

Skolutveckling/studiedagar tre gånger per termin för personalen.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för barnen? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

Målet är att skapa rätt förutsättningar för barnens utveckling och utbildning.

Barnen ges möjligheter att utveckla förståelse och kunskap inom naturvetenskap.

Uppföljning sker systematiskt genom reflektion och analys under arbetets gång. I analysarbetet utvärderar vi om vårt arbetssätt har gett barnen förutsättningar att möta och förstå olika naturvetenskapliga fenomen.